Man ska säga bra när någon gjort nåt bra & det här var ett mycket bra och läsvärt inlägg av Ahrvid. Precis detta jag en gång i tiden joinade listan för att få lära mig mer om! Tackar // Erik E > From: ahrvid@xxxxxxxxxxx > To: skriva@xxxxxxxxxxxxx > Subject: [SKRIVA] Litet om stilistik > Date: Wed, 11 Jan 2012 13:27:29 +0100 > > Det kanske viktigaste ledordet inom området stilistik är: variation. > Det bör vara variation i allt från enkla saker som tempo och meningslängd, > till ordval och textkaraktär. Jag tycker t ex inte att man bör följa det > mekaniska skrivsätt som följer ur "LIX" (läsbarhetsindex, en statistisk > analys som främjar korta meningar och korta ord) såvida man nu inte småtexter > för en bred publik. Då kan LIX månne passa. Men inte heller bör man falla in > i t ex det akademiska eller byråkratiska skrivsättet (som man hittar i > universitetsuppsatser eller myndighetstext) vilket ger långa, krångliga > formuleringar, gärna med inskjutna bisatser. > Själv har jag skrivit en lång rad varierande texter genom åren: korta > nyhetsnotiser, långa fackartiklar, kåserier, humoristiska noveller, seriösa > noveller, poesi, översättningar, recensioner, parodier... Apropå det sista > rekommenderas en titt på Förlagda manus - parodier och pastischer, som > exempel på allt möjlig sorts text, från Kafka till Chandler efterapas > http://www.kapitel1.se/ahrvid-engholm/forlagda-manus----parodier-och-pastischer > (mer eller mindre lyckat, men i alla fall **). > Jag tänkte ge några konkreta stilistiktips: > > * Tänk en gång till! Tag inte första bästa formulering som dyker upp. Om vi > tar föregående mening ser jag genast möjligheter till förbättringar: "Låt bli > det du först kommer att tänka på", "Hitta andra ord än dem som genast dyker > upp" - eller liknande. Att ersätta ett vanligt ord med en ovanligare synonym, > eller en vanlig fras med en ovanligare, är oftast bra. > > * Hitta på egna formuleringar eller ord som kanske låter helt udda. > Svenskanär faktiskt oerhört flexibel. Nya ord kan man skapa genom att slå > ihop två gamla ord, s k gammelordsihopslående! (Det ordet tror jag ingen > använt förut...) Man kan enkelt göra nya verb av substantiv. Man kan ordleka, > anspela på att ett ord har två betydelser eller ändra i kända idiom för att > nå en viss effekt. > > * Ransonera adjektiven, men uteslut dem inte helt. Det här är ett av de > äldsta tipsen inom stilistik, och mycket behöver inte ordas om det. Ofta ser > man "parade" adjektiv, t ex att ett monster är "slemmigt grönt" eller hästen > är "otåligt frustande", och där om inte annat kan man ofta stryka det ena. > > * Skriv helst vad du menar i direkta formuleringar, istället för antytt. > Istället för "Han tog sig för axeln och kände en klibbig vätska" kanske man > helt enkelt bör skriva "Han kände hur det blödde från axeln". Vem vet? > Läsaren kan missuppfatta och tro att någon kastat ett ägg på axeln. > > * Min erfarenhet är att många använder struntordet "så" alldeles för mycket. > I nio fall av tio kan "så" strykas. "Om man går ut så måste man ha skor" kan > lika gärna skrivas "Om man går ut måste man ha skor". > > * "Så" här förresten till floran av småord där de flesta kan hoppas över. Ord > som "väl", "liksom", "ganska", osv. Nu är det dock så - här är "så" > nödvändigt! - att om man avser att skriva litet informellt, kåserande, > ungefär som om man småpratar kan man strö ut litet av småorden. Det hör i et > fallet till den stilnivån. > > * Apropå stilnivåer, skall man inte blanda sådana utan att ha verkligt goda > skäl för det. Man kan inte skriva akademiskt för att i nästa ögonblick dra > till med gatuslang. > > * En viktig sak är interpunktering och styckeindelning. Interpunktering > (eller "kommatering", insättande av skiljetecken som punkt, komma osv - > semikolon brukar f ö väldigt ofta felanvändas!) markerar ett lästempo > och/eller meningarnas logiska uppbyggnad. Det finns olika strategier för > interpunktering: satslogisk kommatering, pauskommatering, > tydlighetskommatering. Läs på om interpunktering och tänk igenom hur du skall > göra. Skriv inte för långa stycken, tycker jag i alla fall. Det är anturligt > med styckebyten vid scen- eller ämnesbyten. > > * Stapla inte en massa bisatser eller kompletta satser på varandra. Har > meningen många "och" kan det vara ett tecken på att det med fördel går att > bryta upp och omformulera. > > * I skönprosa menar jag att man då och då bör ha ett avsnitt med dialog. Det > markerar att det finns människor närvarande i texten. Dialog är dessutom bra > både för att föra en handling framåt och ge personlig karaktär åt en texts > innebyggare. /Valde avsiktligt det udda ordet "innebyggare" här.../ Låt > förresten berättelsepersoner tala med olika röster - låt dem ha olika > favoritord, olika egenheter. > > * Experimentera gärna! Chansen är större att du får en fräsch och intressant > text om du vågar ta ut svängarna. Du kan alltid senare vid en andra läsning > dämpa experimentlustan och redigera om. > > * Och slutligen (och här är jag uppe i trettonde tipset!), skriv mycket och > försök att skriva den sorts text som du kanske inte givit dig på så mycket. > Att få "många ord genom fingrarna" ungefär som en maratonlöpare som får många > mil i kroppen kan aldrig skada. Skriver du vanligen fantasifulla noveller, > försök istället med en "torr" recension. Försök att skriva dikt! Läs mycket; > studera en favoritförfattare och försök skriva som denne. > Nog kan man skriva ännu mer om stilistik, men detta kan vara en liten början. > Stilistik är dock bara det *näst* svåraste inom åtminstone novellskrivande - > det svåraste är och förblir att komma på en bra historia med en intressant > intrig. > > --Ahrvid > > ----- > > ** Innehållsaförtecknngen lyder: > Ph*lip K D*ck: Den kommer närmare... L*za M*rklu*d: Gift på drift Fr*nz > K*fka: Trigomiskeln Will*am Gibs*n: Babbages värld Sir Arth*r C*nan D*yle: > Digitalt, min käre dr Watcom Jul*s V*rne: Jorden runt på 80 millisekunder HP > L*vecr*ft: Den hemska skräcken i den ödsliga kammaren J*n Gu*llou: En sysop > höjd över all misstanke Raym*nd Ch*ndl*r: Fallet med tryckfelsligan Do*gl*s > Ad*ms: Liftarens guide till Soptippen H*nning Mank*ll: Väbbsaijt utan ansikte > En*d Blyt*n: De Tre löser spionmysteriet B*rje Cr*na: Den sista biten Tim*thy > Le*ry: Gräset växer baklänges i fåror längs taket Bri*n Ald*ss: Ljus över > Englands gröna kullar S*gan om R*ngen i nytolkning Nu smäller det, sade > Kapten Dynamit - en pulphjältepastisch Sir Arth*r C Cl*rke: ...Så ock på > jorden Åk* Ohlm*rks: Den infernaliske helvetesmaskinen Ol*e Adolp*son: Snubbel > > -- > ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest > news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur > (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling > Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor > förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / Läs AE i > nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på > SF-Bokhandeln! / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) > ----- > SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan > grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- > request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe). > ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).