Igår på Kunskapskanalen gick ett program, "Är västvärldens storhetstid förbi?" (går även idag kl 18; kommer att finnas på SVT Play också). Det har blivit gängse (åtminstone från en kant på den politiska skalan) i att spekulera om att "västs" dominans kommer att förtvina, och istället kommer Kina. Till viss del tror jag att sådana resonemang vilar på ideologisk misstro mot den liberalism och marknadsekonomi "västvärlden" står för. Istället framhålls att Kina skall kliva fram och ta över - ett land som förvisso anammat marknadsekonomi, men knappast liberalism. Det passar bättre med viss ideologi som vurmar för planmässig toppstyrning av samhälle och individer. Jag vill dock resa ett varningens finger för att förhasta sig! Det må kännas som att "väst" är på nedgång när USA slåss med stort budgetunderskott och EU har sin besvärliga euro-kris. Men "väst" klarade Första världskriget, 30-talets stora depression, Andra världskriget, Kalla kriget och skall nog klara div budgetproblem också. Men framför allt är det troligt att själva föreställningen om att någon kultursfär eller något land eller imperium i framtiden kommer att dominera eller "ta över" blir allt mer irrelevant. Vad som händer i globaliseringens tidsålder - ökade kontakter och mer handel, Internet, mobiler osv - är att påverkan mellan olika kulturer sprids, särdrag tunnas ut, vi blir mer lika, varje enskild särdrag blir svagare, och idén om att något särdrag "dominerar" blir mindre relevant. Utvecklingen lär ta några generationer, men det bör bli resultatet. När t ex kommunikationer förbättrades i Sverige och internt ekonomiskt utbyte ökade minskade olikheterna mellan landsändar. Liknande händer också i större sammanhang. Bland historiker finns en föreställning om att historien upprepar sig. Jag tror den är fel! I programmet nämns "Ja, men Romarriket gick under..." Fast dessförinnan varade det i nära tusen år! Det verkar som om dominerande kultursfärer går under av OLIKA anledningar. Romarna förtärdes nog av kostsamt lyxliv och interna intriger (fast en del tror att de förgiftade sig med bly från vattenledningarna). Alexanders och Mongolernas imperier gick under för att ledaren dog och efterföljarna var inte lika duktiga. Antikens Kinesiska imperium försjönk för att man isolerade sig i självgodhet och vägrade ta till sig nya idéer. Sovjetimperiet splittrades för att man trodde på en helt hopplös politisk ideologi, som krävde omfattande förtryck för att inte allt skulle rasa. Brittiska imperiet föll sönder, främst pga de stora kostnaderna och ansträngingarna för världskrigen. EU:s "imperium" (om det nu kan kallas så) har väl inte imploderat, men är svårt ansatt av politikers ekonomiska vanstyre. Osv. Historien har inte upprepat sig. Det har alltid varit olika faktorer i spel. Alltid olika faktorer. Det som är "unikt" med västvärldens framgångar under ca 500 år är att det inte är ett sammanhållet imperium. Olika länder (Storbritannien, Tyskland, Frankrike, osv) har tvärtom ofta bekrigat varandra. Men det har funnits och utvecklats gemensamma teknologier och idéer. Det initialt viktigaste var nog tryckpressen, från 1400-talet och framåt, som gjorde att kunskap kunder spridas och att vi ganska snart fick först den vetenskapliga revolutionen (från 1600-talet och framåt) och därefter en ökad liberalisering (frihetstiden i Sverige i mitten av 1700-talet t ex; franska revolutionen, även om den försjönk i tyranni senare; amerikanska revolutionen). Genom informationsspridning och ökad tankefrihet/förmåga kom tekniska revolutioner slag i slag. Ångmaskinen, telegrafen, flygplanet, penicillin, datorn... Men inget av detta var ett "sammanhållet imperium" utan ett löst nätverk av ofta motstridiga intressen. "Väst" är vant vid att konkurrera (vanligen med varandra), möta motgångar, men plocka upp hatten, borsta av kläderna och ta nya tag. Men samtidigt blir det, som sagt, irrelevant att tala om att någon kultursfär "dominerar". Inflytanden av olika slag kommer att tunnas ut och spridas. Dock kommer de många bidrag "västvärlden" givit att kvarstå och bli en viktig grund för fortsatt globalisering. Liberalism och marknadsekonomi lär förbli riktmärket. "Västs" vetenskap och teknologi dominerar (flest nobelpris, Internet, bioteknik, osv) men det kommer förstås allt fler bidrag från andra. Engelska är världsspråket, ett språk som är ett konglomerat av inflytande från germanska och romanska språk i övriga Europa. På 1980-talet trodde många att "Japan tar över" (det var William Gibsons favoritland), innan Nippon råkade ut för en 20 år lång ekonomisk stagnation. Nu tror många på Indien, som växer nästan lika snabbt som Kina, och har marknadsekonomi OCH liberalism (ganska mycket liberalism i alla fall; man har också fördel i att ha engelska som alternativt nationellt språk, vilket skapar en hel del investeringar - call centres, programvaruföretag, osv), och varför inte? Kina har en del problem på den imaginära vägen mot "världsherravälde". Landets politiska system, med kommunistpartiets maktmonopol, är hopplöst. Så länge det råder kommer landet inte på allvar att bli insläppt i internationell politiks finrum. Man stryper Internet med sin "gyllene brandvägg", man avrättar flest människor i världen, landet har en enorm korruption med lokala kommunistmakthavare som skor sig, osv. Det stela systemet lär förr eller senare leda till stagnation (som under senmedeltiden) eller till mer eller mindre blodig revolution (hoppeligen mindre dito). Något måste och kommer att hända. Ett annat problem är att man hittills rätt enkelt kunnat plocka de lågt liggande äpplena. Mao Tse-tung körde landet helt i botten, och det brukar vara så att det är lättast att studsa tillbaka från en bottennivå. Det brukar jämföras med att man i en fruktträdgård rätt enkelt kan nå de äpplen som ligger lågt - men ju mer man skall plocka, desto svårare blir det. När ett land häver sig uppåt kommer också krav på kostsamma reformer, som dämpar äppelplockandet. En del hävdar att om si och så många år går Kina om USA i BNP (dock inte per capita), men det baseras på en linjär extrapolation av tveksam hållbarhet. Och varför inte jämföra med EU? Det är faktiskt EU, inte USA, som är världens största ekonomi, om än med en radda hemmasnickrade problem. (Byråkrati, ingen budgetkontroll i många länder, hopplös jordbrukspolitik - jag är för EU, men uppenbart finns en hel del som måste fixas!) Men det finns många områden i tredje världen som är på uppgång. Afrika söder om Sahara har ekonomier som idag växer med 6-7 procent årligen (med vissa undantag; inbördeskrig t ex) och Brasilien är på klar uppgång. Många ekonomier i Sydostasien går bra (Taiwan, Korea - utom Nord-K förstås - Singapore, Thailand, faktiskt även Vietnam, osv). Ur denna mix tror jag inte att det i slutänden kommer någon "dominerande" kultursfär. Inflytande tunnas ut och sprids och blandas. Men liberalism, marknadsekonomi, de många tekniska uppfinningarna (som även fortsätter utvecklas), engelskan som världsspråk, osv från "västvärlden" lär länge ha en ledande position. Så länge ingen trycker på knappen för ett förödande atomkrig eller det slår ned en otäckt stor komet. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! Nu som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 / Läs även AE i nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på SF-Bokhandeln! - och nya E-antologin Skottdagen, http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081454 / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).