Jag hittade följande intressanta artikel på chemicalnet.se, webbsidan för en branschtidning för kemi. Professor Nils-Gösta Vannerberg räknar lite på uppvärmningen och kommer fram till att domedagsfara inte råder. Länk: http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=77378 Även inklistrat nedan -- Göran II -- ____ Med utgångspunkt i lite historia och i Stefan-Boltzmanns lag om svartkroppsstrålning räknar Nils-Gösta Vannerberg ut att en skenande växthuseffekt inte är något akut problem för mänskligheten. ____ Det är mycket som människan har oroat sig för, kan och bör oroa sig för, dock har framtiden aldrig varit så ljus som i dag. Våra stackars farföräldrar fick uthärda två katastrofala världskrig, våra föräldrar hot om kärnvapenkrig, överbefolkning och svält även i industriländer. Mineralerna skulle ta slut tillsammans med fågelsången och människosläktet försvinna i ett hav av gifter. Det är lite som finns kvar av sådana mardrömmar. Småkrig och kriminalitet finns det gott om både här hemma och utomlands, men storkrig tycks vi kunna glömma. Till och med i länder som Kina och Indien håller fattigdom och svält på att försvinna. I så gott som alla länder på jorden blir befolkningen både äldre och friskare. Problem finns där givetvis, aids, religionskrig och givetvis oljan som rimligen någon gång måste ta slut. Men det är problem som ehuru allvarliga inte är akuta. Människan har tid och framför allt förmåga att lösa dem. Bara den globala uppvärmningen, som förutsätts orsakad av vårt sätt att leva, utgör ett akut problem. Är det verkligen så? Det tror inte jag. FN har tillsatt en kommission IPCC (International Panel of Climat Change) som ska granska litteraturen på området. IPCC utför ingen forskning själv och är närmast ett politiskt organ och dess förslag bör grundligt diskuteras i tidningar som Kemivärlden. Förutom en viktig detalj vill jag inte diskutera dessa här och nu. Den viktiga detaljen är påståendet att vårt nuvarande väder och klimat är helt unika. Låt oss då påminna IPCC om att temperaturen på bronsåldern överskred dagens med mer än 2 grader, att det under järnålderstid (500 e.K.) var så kallt att de stora floderna i Europa frös till, att det på vikingatiden och senare blev så varmt att man kunde odla säd på Island och att Grönland bebyggdes och slutligen det åter på 1600-talet blev så kallt att Bälten frös till och Skåne blev svenskt. Klimat liksom vädret är kaotiskt och omöjligt att förutsäga. Nå, nu till växthuseffekten. Det hela började i Wien för 150 år sedan. Två herrar Stefan och Boltzman kom då fram till en lag som visade utstrålningen från en svart kropp. Jorden kan liknas vid en sådan: W = konst. T4 I formeln står W för utstrålningens effekt och T för den absoluta nollpunkten. (+ 273 °C) Denna lag är inte vilken som helst. Stefan visade den empiriskt men Bolzman härledde den ur fundamental fysik. Det är således en naturlag av samma typ som relativitetsteorin. Lagen gör det möjligt att inte bara beräkna solytans temperatur men även den energieffekt jorden per m2 erhåller från solen. Effekten är 340 w men 100 w reflekteras direkt ut i rymden och berör oss inte. Jordens temperatur räknat över ett år är anmärkningsvärt konstant. Således hela den inkommande effekten måste på något sätt lämna jorden. Den enda möjligheten är att den strålar ut. Om vi nu sätter in den resterande effekten 240 w i Stefan-Boltzmans ekvation får vi ett överraskande resultat. Jordtemperaturen skulle bara vara 255 grader. Vi kan ju själva märka och mäta att den är långt högre. I medeltal är jordytans temperatur 290 grader. Skillnaden mellan 290 och 255 är just växthuseffekten. Denna orsakas av att jorden omges av ett skyddande lager som innehåller vattenånga, vattendroppar, iskristaller och koldioxid. Dessa kallas växthusgaserna och inte växthusämnena. Det är svårt att beräkna molnens betydelse som därför utelämnas i de rapporter som IPCC med gillande citerar. Detta trots att molnen troligen är den viktigaste komponenten i växthuseffekten. IPCC anser att vattenånga bidrar fyra gånger så mycket till växthuseffekten som koldioxid. Om vi som IPCC glömmer molnen så kommer av växthuseffektens 35 grader 28 från vattenånga och 7 från koldioxid. Detta kunde vara sant just nu men om man är intresserad av hur mycket växthuseffekten kommer att öka på grund av tillsats av koldioxid kan man inte alls använda dessa siffror. Vattenånga och koldioxid konkurrerar delvis om samma strålning. Om vi således sätter till en koldioxidmolekyl avlastar den delvis en vattenmolekyl Vi måste således räkna med det ”differentiella” bidraget och då blir koldioxidens bidrag i förhållande till vattenånga bara 10%. Det är således inte den fasta eller flytande jordytan som sänder ut energi till världsrymden utan ett kyligare lager några 1000 m upp i atmosfären ungefär någonstans på molnens översida där vattendroppar, iskristaller, vattenånga och koldioxid är verksamma.. Om vi går tillbaks till vår formel och sätter in de värden vi känner får vi 240 = konst. (255)4 Kanske kan vi, om vi erinrar oss skolans matematikundervisning, förstå att 1% ökning av temperaturen ger 4% ökning av strålningseffekten. 1% av 255 är 2½ grad, 4% av 240 är nästan 10 w Således ger en temperaturändring på 1 grad en effektändring på 4 watt. ?W = 4 ?T Det är våldsamma ändringar i energiflöden en liten ändring i temperaturen skulle åstadkomma. En ändring på fyra grader motsvarar 16 w, det är mer än vad som behövs för att driva alla jordens lågtryck stormar och orkaner. IPCC ersätter i samma formel siffran 4 med 2 och får på så sätt temperaturändringen orsakad av en ändring av in eller utstrålning mera dramatisk. En invändning kan kanske vara att IPCC är mer intresserad av förhållanden på jordytan än vad som gäller i det strålande skiktet. IPCC:s tanke är att koldioxiden vid jordytan hindrar transporten av energi från ytan till det strålande skiktet. Men energitransporten via strålning är liten i jämförelse med transporten via vattenånga. Vattenånga bildas över haven, stiger uppåt och kondenseras åter till vatten i molnen samtidigt som den avger energi. Den processen är helt oberoende av koldioxid. Koldioxidkoncentration i atmosfären och temperaturen följs åt. Under istiderna då temperaturen var låg var också koldioxidkoncentrationen låg. Under värmeperioden mellan istiderna steg koldioxidkoncentrationen. Vi ska observera att temperaturändringen kommer först och ändringen av koldioxidkoncentrationen därefter. Detta betyder att koldioxidkoncentrationen är jämviktsbestämd bestämd av havets halt av vätekarbonat och av pH. Vad som hänt är att mänsklig användning av kolhaltiga bränslen ökat koldioxidkoncentrationen utöver den jämviktsbestämda halten. Detta är ett av de få tillfällen jag har samma åsikt som IPCC. Men jämviktskravet betyder även att mer koldioxid än tidigare absorberas av haven – i själva verket hälften av alla mänskliga utsläpp. Ju mer koldioxidkoncentrationen ökar desto större del av utsläppen kommer att absorberas. Man skulle kunna invända att haven blir mättade på koldioxid. De enorma mängderna kalciumkarbonat på havets botten omöjliggör ens tanken. Däremot skulle man kunna tänka sig att omröringen av havsvattnet är för liten för att åstadkomma någon sorts jämvikt. Havsvattnet cirkulerar från yta till botten på något mer än 1000 år. Det känns svårt men det betyder dock att en promille av hela havets innehåll årligen förs från ytan ned i djupet. Någon jämvikt kommer vi aldrig att få om vi fortsätter att leva som vi gör, men vi kommer att få ett stabilt tillstånd vid en koldioxidkoncentration ungefär 50% över jämviktsvärdet och en möjlig temperaturökning på någon grad. Varken det ena eller det andra är någon farlig ökning. Jag har själv arbetat i en ubåt vid 2,5 % halt av koldioxid. I varje människas utandningsluft är halten 4,5%. Som jag tidigare påpekade är temperaturökningar på några grader inget ovanligt. Lokalt kan avvikelserna vara 5 till 6 grader. Sådant har ingenting med koldioxid att göra. Vi och jorden kan fortsätta att leva som vi gör, vilket betyder sparsamhet och ett förnuftigt bruk av givna resurser. De sista 20 åren har på det hela taget varit lyckosamma för mänskligheten. Förvisso har vi fått se terrorism och religionskrig men hot om kärnvapenkrig, överbefolkning, fattigdom och svält har om inte försvunnit så minskats. Materiellt sett har åren varit framgångsrika. Det har delvis berott på teknisk utveckling, datorisering och digitalisering men mest på det förhållandet att människor blivit fria och sluppit detaljstyrning av odugliga politiker. Nu ser samma odugliga politiker sin chans att komma tillbaks och kurera klimatet genom att detaljreglera vad vi äter hur vi klär oss, hur vi transporteras och säkert i förlängningen vad vi tänker. Försiktighetsprincipen, som så ofta åberopas i miljösammanhang, borde göra att vi låter bli att följa IPCC:s rekommendationer. Nils-Gösta Vannerberg F.d. Professor och forskningsdirektör Chalmers och Eka Nobel ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).