Tipsades ju om följande intervju med Bertil Falk i tidningen Kulturen (och tänkte ge några synpunkter): http://www.tidningenkulturen.se/portr-mainmenu-51/litteratur-mainmenu-97/6858-bertil-falk-en-svensk-hjaelte Om högt och lågt i litteratur: "Men min litterära odyssé började 1941 då jag lärde mig läsa och skriva. Från den dagen har jag alltid läst och skrivit! Jag läste Per Westerlunds "Tjuvpojken som blev maharaja" och blev intresserad av Indien. Jag läste Edmond Hamiltons kapten Frank-romaner och blev intresserad av science fiction. Sedan läste jag allt utan hänsyn till om det var finkultur eller smutslitteratur. Strindbergs texter, Siegel & Shusters Stålmannen, Södergrans och Lindegrens lyrik, kioskdeckare. Jag gjorde aldrig någon skillnad. Och gör ingen skillnad i dag heller." AE: Det man slås av med red Falk är hur han helt fritt blandar "högt" och "lågt" inom litteratur, vilket är en sympatisk inställning. Sådan uppdelning är i huvudsak artificiell, vanligen till den s k "låga" litteraturens nackdel. (Förutom Kpt Frank, sf i allmänhet är Bertil t ex mycket intresserad av poesi, teaterpjäser och antik litteratur. Trodde ni inte, va'.) Om noveller: "Novellen var en gång i tiden svenska folkets käraste läsning och tillsammans med filmen det som stod för underhållningen efter en lång dags slit. Det fanns mängder av veckotidningar fyllda med noveller. Flera hundra noveller varje vecka, oftast välskrivna i ett otal olika genrer. ... Dessa älskade berättelser klassades av det tongivande kritikerskiktet som smörja. Veckotidningarna kallades föraktfullt för "den kolorerade veckopressen". Läste nyligen en bok om Pär Rådström. Där författaren berättade att Rådström skrivit deckarnoveller under pseudonym i Lektyr. Lektyr påstods i sammanhanget vara av tvivelaktigt innehåll. Vilka av Lektyrs författare var det som skrev tvivelaktiga noveller? Vilhelm Moberg? Gustaf Rune Eriks, Prins Vilhelm? Sillanpää? Emil Hagström? Georges af Forselles? Helmer Grundström? Rolf Wiesler? Sven-Olof Sandberg? Axel Lundegård? Nen Erdtman? Albin Widén? Anders Eje? För att nämna några som inte använde sig av pseudonym. Eller avsågs kanske Mark Twain, Jack London, Edgar Wallace, H.G. Wells, Dashiell Hammett eller Zane Grey? Man kan fråga sig hur många årgångar av Lektyr denne kritiker hade läst? Novellen är en fantastisk farkost. På den tid som det tar att läsa en lunta som aldrig tar slut hinner man läsa femton-tjugo noveller av olika slag, författade på olika sätt och alla med sin speciella lärdom." AE: Och framför allt är red Falk en förespråkare av *novellen*. Före TV, serietidningar, rockmusik osv tog över en del fanns det liksom *tjogtals* novelltidskrifter, samt att dagstidningarna körde noveller (och de fanns i fackföreningspress, specialtidningar m m). Novellens guldålder kommer inte tillbaka men en *liten* revival kan vi hoppas på, då novellen passar tempot och teknologin i den nya mediatidsåldern. (Bertil är både efter sid tid och före sin tid, liksom.) Insiktsfullt om kritiker: "Jag ansluter mig till Anthony Bouchers metod. Först läste han en bok och sedan frågade han sig. Vad vill författaren med sin bok? När han tyckte sig ha förstått det frågade han sig: Hur har författaren lyckats med sin avsikt? Därefter skrev han sin recension och bortsåg från sina egna privata åsikter. Det finns kritiker som egentligen är felfinnare. De letar efter något att klaga på. Ännu värre är sådana kritiker (idioter närmast) som i stället för att som Boucher recensera den text de har framför sig, talar om för författaren vilken bok hon eller han skulle ha skrivit i stället för den de skrev. Groteskt men vanligt förekommande." AE: Intervjun sammanfattar utmärkt red Falks litterära odyssé. Han borde få något kulturpris, typ ett som passar en kulturkämpe. Men kanske är det litet obekvämt att blanda högt och lågt, ha skepsis mot viss litteraturkritik, osv? Bertil har relativt nyligen skrivit böcker om novellens historia, om litterära odysséer (om resor i litteratur) och "sagor om ringen". Jobbar nu på en historik om svensk sf, som låter lovande! Jag har själv, i blygsam mån, "forskat" eller i någon grad undersökt, en del svensk sf-historik. (Ex: Tysk-svenska popvet/sf(?)-blaskan Relationes Curiosae fr 1682. Jag transkriberade Bellmans Månan åt Proj Runeberg. Grävde litet i Dénis Lindbohms första sf-klubb Strate-Organisation fr 1949. Och senast har jag en lång essä om Harry Martinson och den sf-artade klubben Atom-Noak upa fr mitten av 40-talet, som jag hoppas Ben Roimola vill köra.) Jag tror det är i vägen att försöka betrakta litteratur eller kultur genom traditionella "akademiska" glasögon, präglade av populära tidsströmmar (marxism, post-modernism, feminism, etc). Det är vanligen bättre att sätta sig ned och - som sig själv, oberoende - fundera på: a) vad fanns, vad har utgivits, vad var populärt, vad fick genomslag? Högt och lågt spelar ingen roll; b) vad var bra och vad var dåligt? Hyllningar i dagsländekritik spelar ingen roll, typ den senaste halvobegripliga recensionen på en kultursida. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) Sänd din novell till 11e Fantastiknovelltävlingen senast 1/9, till Ahrvid resp fantastiknovell@xxxxxxxxxxx - cash prizes! _________________________________________________________________ Är din dator en skvallerbytta? Testa den här! http://channels.se.msn.com/channelizers/IE_skvallerbyttan.aspx----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).