[SKRIVA] Fin- Vs Ful-kultur

From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
Date: Sun, 14 Mar 2010 16:54:55 +0100
(På ett Annat Forum skrev jag nyligen en kommentar som kanske kan vara av 
intresse här. Det handlade ursprungligen om någon som uttalat sig om att Stieg 
Larsson var skräp, men jag tar bort den referensen här.)
 
Det finns bland "etablerade konstnärer" - som skådespelare, författare som 
uttalar sig med rynkad panna i TV, m fl - ett förakt för det populära, det som 
slår, det folk gillar. Det är "inte konst". Det som "är konst" skall däremot 
premieras och upphöjas och stödjas med ett helt batteri av statligt stöd och 
statliga stipendier.
  Bla, säger jag. Och tillägger: Blä.
  Det har genom historien visat sig att det folkliga är a) det som räknas och 
leder till konstnärlig utveckling och b) det som överlever och blir framtidens 
klassiker. Några exempel:
  - Homeros, grekiska dramer osv, från början publikfriande, billiga såpor 
(utan särskilt mycket till personteckning och psykologiskt djup).
  - Shakespeare spelade för folket, där även piogr och tjänstefolk hade råd med 
de billigaste platserna på det stampade jordgolvet till The Globe. Mord, 
incest, familjevendettor, spökerier m m var huvudingredienser.
  - Bellman, som sjöng anskrämliga visor om vanligt folk, nedgångna suputer, 
horor, m fl och inte sågs väl i de finare salongerna (om än han sågs som så 
lustig att den gamle taskspelaren iofs kunde släppas in som underhållning till 
kaffet i borgerskapets salonger).
  - Charles Dickens som praktiskt taget uppfann kolportagelitteraturen 
("rännstenslitteratur" även kallad med de finkulturellas finkänslighet) genom 
oändliga följetongshäften som han utgav själv.
  - Jazz och rock och pop, som kom från förtappade ättlingar till negerslavar 
och ansågs vara meningslöst djungeldunk och gillade man The Beatles borde man 
klippa sig och skaffa ett jobb.
  S k finkultur är stel, själlös och saknar självständig överlevnadsförmåga 
(utan måste leva på krystade applåder och framkallade bidrag av ett nätverk av 
självgod kultur-"elit").
  Fast jag kanske har fel. Eller rätt. Det vet vi inte i förväg. Därför skall 
vi inte styra kultur utan låta folk få välja själva. Det folk i det långa 
loppet föredrar är det som i slutänden räknas. Om X antal år eller decennier 
ser vi vad som funkar och överlever. Och under tiden blir det som avleds till 
det som är dödfött bortkastat, och till och med lägger sig i vägen för riktig 
kulturutveckling.
 
--Ahrvid
 
Ps. Man kan få sådana konstiga uppfattningar som mina om man nu i hela livet 
gillat sf-litteratur, dvs rännstenslitteratur från rymden om flygande tefat och 
glosögda monster (eller hur sf ofta beskrivits). Så jag får väl anföra 
förmildrande omständigheter från en taskig uppväxt.

--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ 
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)                                        
_________________________________________________________________
Mejla i busskön! Hotmail i mobilen
http://new.windowslivemobile.msn.com/SE-SE/windows-live-hotmail/default.aspx-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
[SKRIVA] Fin- Vs Ful-kultur

Other related posts:
