[SKRIVA] En fan-teori
- From: "ahrvid@xxxxxxxxxxxx" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: skriva@xxxxxxxxxxxxx, sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
- Date: Mon, 23 Jun 2008 13:37:16 +0200 (CEST)
Jag läste nyligen Fredrik Strages på många sätt intressanta bok Fans (NoK,
2005) och kom då att tänka på hur man kan begreppsmässigthantera begreppet
"fans" och i förlängningen "fandom".
Först bara några ord om strageboken. Trots att han begår dödssynden att
bestämma "fan" som neutrum (det heter *en fan*, "fanen", för fan! - än värre är
pluralis "ett fans"...) är det ändå en rätt läsvärd bok. Strage intresserar sig
uteslutande för "fans" som blivit psykotiska - som psykfallet som brände ned
Evert Taubes Sjösala eller världens mest framgångsrika groupie, holländaren
Gert som belägrade Agnetha Fältskog till den grad att han snart kunde lägra
henne - och det är väl ungefär lika intressant som att skildra fartygets
historia genom att enbart ta upp skeppen som sjunkit. Det blir mer en bok om
sensationalism än analys.
Dock är boken faktiskt väldigt välskriven. Strage har ett intensivt,
närgånget tilltal och verkar bra på att framhäva det udda. Jag har sett hans
exposéer över udda popkultur i DN eller TV4-morgonsoffan, och han är för det
mesta läs- och hörvärd.
Men det är ett problem att boken Fans bara behandlar de sjunkna skeppen,
inte dem som flyter. Närmare bestämt behandlar han blott den lägsta nivån av
"fan"-företeelsen, s k enfrågefans.
Jag vill framhålla att det finns *tre* nivåer av fans, dvs dyrkare av
fenomen (och sedan kan man tillföra sidodefinitioner som att de skal vasra
organiserade, ta dyrkandet bortom en viss gräns osv).
Från lägst till högst nivå har vi:
Nivå ett: enfrågefanen.
Nivå två: genrefanen.
Nivå tre: metafanen.
Science fiction-fanen (dock inte Star Trek, Star Wars etc) ligger på nivå
tre, den hösta nivån, tre, men innan dess tycker jag att det är lämpligt att
införa litet definitioner och föra diverse resonemang.
Strages bok Fans tar uteslutande upp den lägsta nivån, enfrågefansen. Det är
på den nivån filk löper störst risk att bli vanvettigt besatta av något, ty de
har bara en enda sak att vara fan för. Perspektiven blir begränsade, och en
"fandyrkan" fokuseras som annars kunde diffundera och försvagas fokuseras på
ett ohälsosamt sätt.'
Enfrågefanen är bara intresserad av *en* idol eller *ett* fenomen. Det kan
vara en musikstjärna eller film/TV-serie eller något annat som utgör ett
begränsat kulturellt fenomen från en eller få upphovsmän. Med den här
fokuseringen finns få utrymmen till verklighetskoll ("reality check"), ty allt
fokuseras inåt mot en liten punkt - punkten för enfrågefandyrkandet. Då får vi
tanten som får för sig att Evert Taube sänder hemliga budskap till henne via
tidningsannonser och flygreklam, och hamnar i att tända på Taubes sommarhem för
att hon fått hemliga order om det. Eller flickan som offrar tiotusentals kronor
på att flyga från Sverige till Kalifornien bara för att stå och ropa utanför
domstolen där Michel Jackson åtalas för ofredande av barn. (Hon "känner"
Jackson innerst inne trots att hon aldrig träffat honom, annat än som publik på
konsert.)
Samma fenomen kunde man upptäcka på 20-talet då "fans" belägrade Mary
Pickford, Charlie Chaplin eller Rudolf Valentino. Men de är enfrågefans allihop
- det finns *ett* fokus för deras dyrkan. En annan grupp enfrågefans är
sportfansen, och här begår Strage ett misstag genom att hoppa över dem. Om man
dyrkar ett enda "lag", som AIK eller Djurgården, är man förvisso en enfrågefan
(med en rad konsekvenser Strage kunde ha skildrat, i form av misshandel och
upplopp på gatorna). Han tar inte ens upp tråden när han i förbigående nämner
de sportfans på 1800-talet som uttrycket "fan" möjligen kommer från. (Det kan
komma från latinets "fanaticus" men en parallell och lika trolig etymologi är
från grekiskans "phantasia", att se eller gilla. 1800-talets sportfans kallades
"the fancy" - jfr engelskans "I fancy this and that" - vilket kommer från
"phantasia. Fans = "gillare".)
I tider av fotbollsmästerskap framstår sportfans som det tydligaste
uttrycket för enfrågefans. Och det våldsammaste! Många sportfans går in för att
slåss mot varandra.
Genrefans eller man kunde säga "områdesfans" gillar en genre eller ett
område inom konst eller kultur. De första sf-fansen på 1930-talet kan man säga
var genrefans (de gick vidare sedan; mer strax). Det fanns jazzfans på den
tiden också (och fins väl fortfarande) som gillade genren jazz, inte någon
specifik jazzmusiker. Det finns folk som gillar kalkonfilm, serier, katter -
alla områden eller genrer man kan tänka sig. De som gillar, säg, serier
tenderar att gilla många olika sorters serier (även om det finns enfrågefans,
som gillar enbart t ex Kalle Anka).
En hel del fangrupper inom dagens sf är dock enfrågefans, exempelvis Star
Wars-fansen som Strage tar med i sin bok. Han har dock rätt när han nämner att
"science fiction har betytt så mycket för hur fans inom andra genrer
organiserar sig", men det handlar inte om enfrågefandomar som Star Wars eller
Star Trek. Sådana är sentida påfund. Trekkisarna dök upp i slutet av 60-talet,
och Vader & Co såg dagens mörker först på 70-talet. De första sf-klubbarna kom
på 30-talet (egentl 11 dec 1929), och strax kom de första fanzinen och
kongresserna. (Men Strage har fel när han tror att de sände noveller till
varandra. Månne tänker han på "fanfiction", inom dagens Star Wars/etc/-
fandomar, men sådan "fanfiction" har aldrig ö h t existerat inom den reguljära
sf-fandomen.)
Med den reguljära sf-fandomen menar jag förstås den fandom som har sin
obrutna tradition sedan ca 80 år tillbaka, med fanzines, klubbar och
kongresser, och som framför allt ägnar sig åt sf-genren som skönlitteratur. För
de vanliga sf-fansen har filmer eller TV eller spel eller något annat på sin
höjd varit sidoutskott.
Men det finns något annat också: sf-fandom har också starka metainslag.
Mycket inom fandom handlar om fandom *i sig*. Det kan handla om att forska i
fandomhistoria, skriva lustiga sånger om fans (s k filksånger), att skriva
noveller *om* fandom (och de kallas då faaanfiction), att utföra de
traditionella ceremonierna på kongresserna, utge fanzines som ö h t inte berör
ämnet science fiction, osv. Inget eller litet av detta handlar om science
fiction. Fandom har blivit en meta-rörelse, som handlar om sig själv.
Och det vill jag beteckna som det tredje och högsta steget i utvecklingen.
Man ägnar sig inte åt ett enda fenomen, inte ens åt ett särskilt område - man
kliver upp ett steg på meta-stegen och betraktar sig själv och ägnar sig åt sig
själv.
Det finns förvisso meta-inslag i andra fan-rörelser, men inom sf-fandom har
meta-inslagen nått tyngst och mest konsekvent genomslag. Det betyder inte att
fandom struntar i sf-litteraturen, bara att det blandas upp med annat.
Att fandom (och när jag säger det utan något "sf-" framför, avses förstås
den reguljära sf-fandomen, inget annat) är bland de äldsta intresserörelserna
är en av orsakerna till dess starka meta-inslag. En kulturkrets utvecklar efter
en tid ett intresse även för sin egen historia och sina egna traditioner. En
annan orsak till fandoms meta-inslag är sf-genren i sig. Science fiction är i
egenskap av filosofisk tankeexperimentlåda en genre som inbjuder till mentala
språng och meta-betraktelser. Fandom drar också till sig ovanligt kulturellt
kreativa människor. Folk som började utge egna tidskrifter vid den tid då det
utan datorer var *tekniskt oerhört svårt* (!), skrev alla typer av material, i
många fall gick vidare till yrken inom genren (som författare, redaktörer,
översättare m m), osv. Sådan kreativitet söker sig gärna nya vägar, och då
växer en genre-fandom in i meta-områden.
Då fandom, såsom ovan konstaterats, är något /s/t/ö/r/r/e /ä/n /o/s/s
/s/j/ä/l/v/a mer än ett genreintresse går den inte att jämföra med många andra
intresserörelser. Fandom ligger på en högre nivå i utvecklingen, och tenderar
att bli en smula obegriplig för den som inte varit med ett tag.
Att fandoms innersta väsen, genom sina starka meta-inslag, är en smula
ogenomträngliga kan vara ett av skälen till att det vi kallar fandom på senare
år haft svårt att rekrytera nytt friskt blod. Om man är intresserad av något
som angår rymdskepp och strålpistoler, är det så mycket enklare att ta på sig
en Star Trek-pyjamas och sätta sig och hurra framför DVD-spelaren. Eller att
kasta sig över något dataspel och sikta och skjuta. Inget krångel om
skönlitterära temata eller konstiga ord som SMOF, BNF eller (huh!) gafia.
Fandom i Sverige idag tenderar att vara max några hundra pers som sitter och
snattrar på mailinglistor och ibland utbryter i en con. Och ingen av dem blir
direkt yngre. Det är oundvikligt att diskutera frågan "Vart är fandom på väg?".
Personligen tror jag att en sak fandom saknat är den aktiva skriftkulturen.
Det kommer få eller inga fanzines längre, och mailinglistorna har svårt att
ersätta den skriftliga produktionen. Sf handlar ju om litteratur och en gång i
tiden var textproduktion centralt inom fandom (fanzineskrivande, letterhacking
m m). Idag verkar fandom gå mot att bli en kongressarrangörsrörelse, men det är
en verksamhet som har mycket litet med textproduktion att göra. Och det är
litet synd om fandom bara skall handla om att arrangera kongresser (det
arrangeras t o m kongresser på ämnet att arrangera kongresser...snacka om
meta!) Skall man främja fandom bör man intressera sig mer för textproduktion.
Det är ett av skälen till att jag en gång startade SKRIVA och på olika sätt
puffat för novellskrivande; det är *en* sorts textproduktion. Skriv gärna
annat än noveller också, t ex artiklar, recensioner, kåserier (det gör jag!).
En annan sak är att ta fasta på fandoms historia och traditioner - dvs
fandomhistoriken, fanslanget, särskilt betydelsefulla verk (som Den fötrollade
duplikatorn), etc - för att göra klart att det här inte var något som hittades
på i förrgår. Det är något mer.
Det finns mycket, man kommer att tänka på när man läser en bok som heter
Fans men inte alls handlar om det jag här tagit upp.
--Ahrvid
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
