Ni såg säkert min puff för Arkivdagen? Nå, jag bestämde mig för att nyttjaq det till ett besök på Riksarkivet, som ligger vid Marieberg (Kungsholmen), med en överbyggnad, och 18-40 meter ned i berget sex atombombssäkra våningar. (Nå, de klarar kanske bara en "near miss" av en atombomb, men i alla fall.) Jag hörde ett föredrag om de tidigaste svenska fonografinspelningarna, och tog en guidad rundtur. Riksarkivet har legat på nuvarande plats sedan 1968 (innan dess låg det på Riddarholmen) och har 80 hyllkm dokument. Man har redan växt ur sitt utrymme, så 1990 öppnades en filial i Arninge, som har 170 hyllkm... Och det växer hela tiden! Man har bl a all tidig svensk politisk dokumentation, dock bara ca 1/3 av de medeltida arkiven (resten brann upp med borgen Tre Kronor 1697), och naturligtvis all sentida. De olika regeringsdepartementen lägger sina arkiv där efter en viss tid. Man har också alla mantalslängder (en sorts folkbokföring) från år 1630 och framåt. (De s k kyrkböckerna som också har folkbokföring ligger dock på diverse länsarkiv.) Man tar in privata arkiv, som doneras eller deponeras hos dem, om man bedömer att de är av stort intresse. Och så har man litet annat - ljud, bild, m m. Man försöker hinna lägga ut alla kataloger på nätet (mantalslängderna t o m 1820 finns nu inscannade - dvs som bilder, annat går inte då OCR funkar illa på handskrift). Under rundturen fick vi se en hel del intressant. Bl a en 1,5 meter (!) tjock bok, som var mantalslängden för Östergötlands län för år 1813. Lär vara den tjockaste boken i sitt slag. Vi fick se ett medeltida, snyggt skrivet (på latin) dokument fullt med imponerande sigill (ett av ca 20 000 pergamentsdokument som Riksarkivet har). Ett tips är att fotokopior av alla gamla pergament finns redan i ingången i snyggt inbundna volymer, för den som önskar studera dem. Vi fick också se ett aktiebrev för Stora Kopparberg från år 1288 (men jag tror inte man kallade det aktiebrev då; något slags andelsdokument). En Gunnar Sundberg höll också ett bra föredrag om de första fonografinspelningarna i Sverige. Fonografen uppfanns av Thomas Alva Edison på 1870-talet; först spelade man in på tunna tennblad, och senare på en sorts hård vax (det lät bättre och gick med litet besvär att masskopiera). Fonografen kom till Sverige via världsutställningen i Paris. December 1878 gjordes den första förevisningen av fonografen i Sverige, av en O A Leffler (bror till den kände matematikern Mittag-Leffler). Senare blev fonografen något man reste runt som ett "marknadsgyckel" med. (Inträdet var rätt dyrt 50 öre till 1 kr, mycket på den tiden!) Så småningom började man försöka sälja fonografer även om de till en början var extremty dyra (700 kr); under andra halvan av 1890-talet började priset dyka och till slut kostade en fonograf "några tior". (Skälet var att Edisons patent utmanades av företaget Columbia, som uppfunnit just vax-metoden. Man kallade sin fonograf för graphophone.) När grammofonen kom, som var lättare att använda och massproducera skivor för (de var platta!), dog fonografen långsamt ut. Vi fick höra flera ljudexempel: 1910 spelade en Axel Klinkowström in ett "meddelande till framtiden" avsett att spelas upp 50 år senare, där han bl a talade om värdet av att bevara ljud för framtiden. Det fick vi höra. Vi fick höra en Karl Barklind sjunga "Hur skall kvinnfolk tas" från ca 1907. Och en annan sång, "Soldatens fröjd", med en Thorvald Ebbesen (f ö far till skådespelerskan Dagmar Ebbesen) från ca 1901. Ett mycket bra och initierat fördrag. Det mesta spelades upp på MP3, men "Soldatens fröjd" spelades på äkta fonograf. Det lät halvbra, och var första gången i livet som undertecknad faktiskt hört denna Edisons fantastiska uppfinning. --Ahrvid --ahrvid@xxxxxxxxxxx / ahrvid@xxxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe)YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! _________________________________________________________________ Discover the new Windows Vista http://search.msn.com/results.aspx?q=windows+vista&mkt=en-US&form=QBRE