[SKRIVA] Bland änglar och vampyrer
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Tue, 23 Aug 2011 23:57:25 +0200
Åsa Schwarz hade release (men jag har för mig boken kom långt tidigare i
sommar) för sin senaste roman En död ängel i Östgötakällarens Vampire Lounge.
En trappa upp brukade vi f ö för ett par decennier sedan ha våra Douglas
Adams-träffar.
När jag kom litet efter sju var det redan mycket folk där. Tyvärr också en viss
Anders Bellis (men jag hoppar över det fr o m nu, såsom anständigheten kräver)
och när jag hunnit gå ett varv och ställa mig vid bardisken dök plötsligt Åsa
Herself upp. Man bjöd på öl, i alla fall i början, och det hade man nog råd med
(eller Telegram förlag) ty Åsa berättade om en nästan osannolik framgång för
boken! Den har inkl Sverige sålts till 16 (!) länder. Det är en framgång typ
Cirkeln eller nästan-camilla-läckberg. Det är inte bara svenska deckare utan
även svensk skräck som är poppis utomlands. Var skall det ända? Skall
författarna bli vårt nya ABBA?
Det finns en intressant knix i min relation till Åsa Schwarz. 2005 gick hennes
första roman, Och Fjättra Lilith i kedjor, som följetong i Computer Sweden. För
mig blev det direkt inspiration att prova att intressera CS för det jag hade på
gång. Och sålunda gick min Mord på månen i följetong i CS sommaren 2006 (dvs
titellångnovellen). Det var Åsas fel!
Strax dök Caroline Jensen upp som pratar med sin karakteristisk småländska. Jag
tycker hon påminner litet om Linda Rosing - ingen baktanke i det, NB! - och vi
pratade en del om Fantastiknovelltävlingen, bl a den Krångliga Frågan Om
Formatering Av Text. Även hon har nått framgång med sin senaste bok, som
tydligen sålts till tre länder. Det är bara om man skriver sf-novellsamlingar
Läckberg/Larsson/Mankell-effekten uteblir... Vad då? Jag bitter?
Cirkus 20 pratade förläggaren från Telegram förlag om Åsas bok och intervjuade
sedan författarinnan och hennes bok. Kort sagt är det en historia om en dam som
hamnar i Turkiet, finner sitt livs kärlek där, som sedan försvinner och så får
hon bege sig på jakt efter den älskade. Jag tror det inträffar en del
övernaturligheter (rimligen), men enligt förläggaren blir det Inte Som Man
Tror. Åsa har varit nere i trakterna (Turkiet, Armenien, Georgien) och
researchat.
Hon började skriva på allvar när hon gick en deckarskrivarkurs för ca åtta år
sedan, och även om hon inte hamnade i just precis deckare - mer skräck osv -
gick det redan från början bra. Hon verkade nu nästan chockad över att det från
en bra början gått *ännu* bättre. Hon har fått resa runt i världen på
bokturneer, och fann det surrealistiskt när hon i t ex Spanien nyligen
belägrades av sex radiostationer, tre TV-program, och en massa tidningar.
- Andra dagen glömde jag vad jag sade, sade hon, men jag tror jag sade något
vettigt. Hoppas jag.
Hon gav också good credit till sin litterära agent, som var där men jag minns
inte dennes namn. Litterära agenter är rätt nytt för Sverige, men de förtjänar
tydligen sitt uppehälle.
Efter scenintervjun dök ett rockband upp och spelade, ganska bra vill jag
minnas. Bandnamnet har jag glömt, men det var tydligen samma band som spelade
på relesen för Åsas första bok (2005). De har fått viss internationell framgång
och sålt 10 000 plattor i Storbritannien.
Och kom Pebbles. Jag hamnade strax vid hennnes bord och vi utbytte en hel del
tankar. Hon sade att hon sett mig på avstånd på Drottninggatans bokdag - ack
dessa kvinnor som beundrar en på avstånd! - och vi snattrande en del om
skrivande, SKRIVA-listan och annat. Pebble-dottern Anna var också där, och gick
omkring och plåtade. Hon har konstnärliga talanger och målar också en hel del.
Jag plåtade också en del med min billiga 3G-kamera, som ifos funkar illa vid
åligt ljud. (Annars är den utmärkt! Sveriges biligaste 3G-lur som företaget Tre
reade för...495 kr. En androidlur som har allt som 4 ggr dyrare modeller har,
men bara aningen mindre skärm. Ett mycket lyckat köp.)
Strax anslöt sig Sten Rosendahl till bordet. Han är liksom jag litet insyltad i
amatörfilmer och har gjort videos åt Åsa - dock inte för senaste där det blev
något med bandet Namelosers som spelade under kvällen - alltså Namelosers för
mig, som inte minns bandnamnet. Vi diskuterade en hel del om kortfilm och
SFV-festivalen.
Efter att ha blubbat runt litet mer (chattade upp Caroline en gång till t ex)
såg jag på klockan och tyckte det var dags att dra. Det hade börjat tunnats ut
i vampyrkällarleden redan och det var en vanlig tisdagkväll och jag har
förresten enormt mycket att pyssla med.
Men en trevlig kväll så länge det varade. (Hoppat över en del, t ex en av Åsas
datorarbetskompisar som jag också diskuterade med.)
När jag släpade mig hemåt i sensommarnatten funderade jag en smula på om man
*måste* skriva litet skräckartat för att säljas till 16 länder? Framgång börjar
kanske med att man skriver *romaner* och jag stackaren skriver tyvärr
uteslutande noveller.
Men jag har en på gång till tidningen Året Runt som jag har gott hopp om.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / YXSKAFTBUD,
GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Bland änglar och vampyrer - Ahrvid Engholm
