[SKRIVA] Att förutsäga framtiden - INTE
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 12 Jan 2013 19:04:01 +0100
SvD körde igår en understreckare om problemen med att förutsäga framtiden, "I
backspegeln var framtiden mycket värre":
http://www.svd.se/kultur/understrecket/i-backspegeln-var-framtiden-mycket-varre_7815570.svd
"Efter 50-talets science fiction kom
framtidsstudierna på 60-talet – allt som ett arv av andra världskrigets
snabba vapen- och teknikutveckling. Den tidiga framtidsforskningen
byggde på ett rätt ingenjörsmässigt perspektiv där framskrivning av
samtida trender var en central del i tänkandet. Dessutom präglades ännu
60-talet av en tro på framsteget. Men i och med 70-talets oljekris,
terrorism, växande miljöproblem och kalla krig formades en med
vetenskapliga förtecken dystopisk syn på framtiden.
Överlag hade dock framtidsforskarna fel. Historien är fylld av felaktiga
framtidsprognoser. Det framgår av boken Future Babble, Why Pundits are
Hedgehogs and Foxes Know Best av den kanadensiske vetenskapsjournalisten Dan
Gardner.
Han har plöjt massvis av gamla framtidsprognoser, och hans dom över
framtidsforskare och prognosmakare är lika obarmhärtig som saklig"
Niels Bohr lär ha sagt: "Det är svårt att sia - särskilt om framtiden."
Futurologer, experter och andra prognosmakare har vanligen fel. Före
börskraschen 1929 hette det att "börsen verkar ha hamnat på en permanent hög
platå". Före mitten av 1930-talet nedrustade många länder för det skulle
"aldrig mer bli krig". På 60-talet trodde många ekonomer att Sovjet inom 20 år
skulle gå om USA i BNP (istället rasade imperiet ihop). En Paul Ehrlich trodde
att världen redan på 80-talet skulle gå under av överbefolkning och
miljöförstöring. En svensk minister menade på 90-talet att "Internet är en
fluga som går över". IPCCs "prognoser" visar sig ha spårat ur då det inte varit
någon "global uppvärmning" på 1,5 decennium.
Jag tror att det finns flera skäl till att framtidsprognoser visat sig vara
så gott som omöjliga att göra.
1) Framtiden har "icke-linjära" egenskaper, det som även kallas
kaosegenskaper. Det är helt enkelt när en verkan inte följer på ett linjärt
sett av indata. Om en funktion matas in med 1 och ger 2, får 1,1 och ger 2,2
osv är den linjär. Men om den matas med 1 och ger 12,34, ges 2 och ger 0,75,
får 3 och ger 110,12 är funktionen icke-linjär. Förändringar i indata ger
oberäknelig effekt på utdata. Och det är nästan omöjligt att göra prognoser.
Ett enkelt exempel är vädret, där det är omöjligt att göra prognoser längre
fram än ca 5 dagar. Minimala förändringar i indata ger stora förändringar i
resultat efter bara några dagar.
2) De flesta prognoser av betydelse berör människan och hennes samhälle. Men
medan enskilda människor i många fall beter sig någorlunda rationellt, är det
en annan femma med stora grupper av människor och den komplicerade
interaktionen mellan dem.
3) Själva naturen är i sina minsta delar slumpartad. Heisenbergs
osäkerhetsrelation säger att man inte samtidigt kan bestämma en partikels
position och hastighet. Atomer sönderfaller slumpmässigt. Osv.
4) Teknisk och vetenskaplig utveckling kommer ofta med nya uppfinningar och
utvecklingar som helt kan kullkasta saker och ting. Gutenbergs gjutbara typer
(som var hans uppfinning, inte själva tryckkonsten) skapade en helt ny värld.
Ångmaskinen, elektriciteten, järnvägar, flygplan, penicillin, Internet - dessa
och många andra uppfinningar har helt förändrat världen.
Som sagt: det är svårt att sia - särskilt om framtiden.
Jag vill dock slå ett förvisso litet men ändå slag för science fiction. Vi
skall ha klart för oss att 90% av all sf är skräp (Sturgeons lag). Av
kvarvarande 10% är 9% inte avsedd som prognoslitteratur; författaren vill
skriva en god historia och gör ett avsiktligt överdrivet scenario. Kanske 1% av
all sf är inte oseriös och försöker, kanske, i någon mån ge författarens ärliga
bedömning av en framtid.
Och i den lilla procenten finns en del goda ansatser. Några exempel:
Jules Verne "förutsåg" en massa saker: månfärder, helikoptrar, ubåtar,
television. Av särskilt intresse är hans postuma roman Paris i 20:e seklet, med
en inte alls oäven vision av framtidens media, nya kommunikationsformer,
lokaltrafik, m m.
H G Wells var inte helt fel ute vad gäller krig och militära uppfinningar.
Han förutsåg stridsvagnar, luftkrig, en sorts jättebomb (typ atombomb) och han
varnade för förödande krig före WWI och WWII. Både Verne och Wells hade förstås
massor av fel i detaljer, men ändå.
Murray Leinster kom rätt nära i visioner om persondatorn och Internet i sin
novell "A Logic named Joe" (från 1946!). Den finns att ladda ned gratis på
nätet om man letar litet.
Arthur C Clarke förutspådde satellitkommunikationsrevolutionen, från början i
en faktaartikel i Wireless World (1945) men han skrev därefter ofta om det även
i sf-form.
William Gibson presenterade en hel del koncept (virtual reality, stora
nätverk, datorvirus, hacker communityn m m) fr o m första halvan av 80-talet
som nog inte legat så långt ifrån det vi fått se. Och då var Gibson i stort
sett tekniskt illiterat, men han använde sin kreativa fantasi - och lusläste
tekniska produktkataloger!
Det verkar som att om en sf-författare anstränger sig, använder sin
kreativitet och försöker skriva något seriöst siande kan han eller hon någon
gång ibland komma på något av visst prognosvärde. I alla händelser är
sf-författarna inte sämre än "expertprognoser" som för det mesta är fel, och är
lika mycket skönlitteratur som riktig skönlitteratur.
Jag vill gärna avsluta med att peka på en del framtidsprognosfiaskon från
svensk horisont.
I relativa termer (andel av BNP) är nog Sveriges största industriprojekt Göta
Kanal. Tiotusentals soldater grävde i decennier - strax innan järnvägen kom och
drastiskt minskade betydelsen av vattenvägar. Var det så klokt? Och vi har den
förtörnade Hallandsåsen som jag tror man grävt i under ett par decennier, utan
att komma fram än. Är det så klokt?
I Stockholm rev man större delen av City och ersatte det med glas- och
betongbunkrar, därför att "samhällsplanerare" som ansåg sig se tydligt in i
framtiden tyckte det var bra. De flesta anser efteråt att det var ett
jättemisstag (att renovera de gamla husen, många från Bellmans tid, och göra
mindre förändringar hade dessutom blivit billigare!). Ö h t är alla dessa
betongförorter som kom ungefär samtidigt ganska misslyckade. Var politikerna
köpta av betongindustrin? Jag anser i alla fall att de var övermodiga i sin
uppfattning om att de kunde "förutse" vad som människor ville ha.
Svensk media har sällan präglats av några begåvade insikter om framtiden.
Radio Nord och Radio Syd fick jaga fram melodiradio och fler radiokanaler, och
Jan Stenbeck avslutade sedan jobbet med att bryta etermonopolet. Svenska
politiker skulle skapa en slö, dyr och totalt misslyckad svensk "skoldator"
(vid namn Compis) typiskt nog när IBM PC släppts och helt gjorde om
förutsättningarna.
Svenska politiker skulle "rädda" varvsindustrin och tekoindustrin och
miljarder slösades på verksamhet som ändå var dödsdömd. Skall sägas att man vis
av detta avstod från att slänga färska pengar på dålig verksamhet i fallet
SAAB. Just nu är jag rädd att man håller på att felinvestera grovt i
lågproducerande, leveransosäker, underhållskrävande vindkraft (ett
genomsnittligt vindkraftverk levererar blott ca 27% av nominell toppeffekt).
Politiker, sociala ingenjörsmän, prognosmakare m fl har oftare fel än rätt.
Jag tror mycket mer på att låta människor själva satsa, ta riskerna och göra
det de tror på. De satsar egna pengar, och många ideer kommer att konkurrera,
varvid den ide som är bäst vinner.
Det finns ett område där prognoser visat sig en smula bättre: människors
"kollektiva" vishet. När folk satsar egna pengar och är nära verksamheter (i
motsats till högt uppsatta teoretiker) och bedömningar får brytas och vägas mot
varandra hamnar man oftare rätt. Det är det som kallas en "marknad". Tusen
ideer slåss om uppmärksamhet och investeringar, och kurser för olika ideer (som
kommer från tiotusentals personers enskilda bedömningar) ger ofta ganska bra
vinkar om vad som blir bäst.
Marknadsekonomi är - trots rykten om motsatsen - inte "blind". Den har flest
öppna ögon av alla!
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen:
www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier
i mycket sannolik framtidsmiljö"! Nu som ljudbok:
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186081462 / Läs även AE i nya
Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! - och nya E-antologin Skottdagen,
http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186081454 / YXSKAFTBUD, GE
VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Att förutsäga framtiden - INTE - Ahrvid Engholm
