[SKRIVA] Re: [Svfandom] Hugo Witt - bror till Otto?

Den 2007-12-11 16:55:53 skrev Anders Pemer <anders@xxxxxxxxx>:
Vad alla instanser i praktiken säger med sina nekanden att lämna ut samma uppgifter för 1990, som minsann gick bra för såväl 1970 som 1980 års uppgifter, är att offentlighetsprincipen i detta fall påstås vara otillämplig för uppgifter som i original är förda i digital form i datorer. Det lär få svåröverblickbara konsekvenser.
Jag tror frågan är svårare än så. Rimligen fanns uppgifterna för 1970 och 1980 OCKSÅ på dator, men inte hos pastorsämbetena ("kyrkböckerna") men hos Riksskatteverket. Därefter (minns inte när exakt) tog Riksskatteverket över hela köret. Så länge det uppgifterna fanns hos pastorsämbetet kunde ni få ut dem, men inte när de enbart finns hos Riksskatteverket. I alla fall inte enkelt. När jag pluggade journalistik hade jag en av Sveriges största auktoriteter på offentlighetsprincipen som föreläsare (Lennart Lillieroth). Det finns ingenting i offentlighetsprincipen som säger att uppgifter i datafiler av något slag skall behandlas annorlunda än uppgifter på papper eller i annan form. Däremot kan uppgifter i datafiler vara "implicita", dvs de kräver någon form av bearbetning att få fram i den form som uppgiftsbegäraren vill ha ut dem. Det var något reportageprogram på TV som på 80-talet begärde fram en stor mängd offentliga uppgifter. Det visade sig att det krävde något slag av databasbearbetning hos myndigheten, och om jag nu minns rätt (jag drar ut det ur minnet från en föreläsning för många år sedan) fick man inte ut uppgifterna. Det skapades någon form av praxis som gick ut på att man kunde få ut stora mängder offentliga uppgifter om det blott krävdes "trivial" databearbetning, men var det mer avancerat så gick det inte (det skulle alltså kräva någon form av icke-trivial programmering). 
  Praxis och/eller lagar kan iofs ha ändrats sedan dess.
Apropå 70-årsgränsen är det en ofta missuppfattad och av arkivförande myndigheter missbrukad regel. Vad som finns sagt i lagtext är att personliga uppgifter FÅR sekretessbeläggas i HÖGST 70 år OM det kan antas att personen i fråga kan lida men av att uppgiften röjs. Det finns ingen lagstadgad premiss att ALLT som är yngre än 70 år ska vara "hemligt", men det är vad många landsarkiv och pastorsexpeditioner ofta har velat ha det till.
Du har rätt i att det inte finns någon sådan generell sekretessregel. Någon 70-årsregel kan jag inte ens påminna mig. När jag läste offentlighetsprincip omtalades istället tre andra sekretessregler, som här redogörs i korthet: Rakt skaderekvisit - uppgift får lämnas ut, om det inte kan antas att utlämnande orsakar skada. Omvänt skaderekvisit - uppgift får normalt inte lämnas ut, om det inte kan antas att utlämnande inte orsakar skada. 
  Inget skaderekvisit - uppgiften får ö h t inte lämnas ut.
Skillnaden mellan de två första är att i det första fallet är huvudregeln att uppgift får lämnas ut (och bevisbördan för att motivera att den inte får lämnas ut ligger hos myndigheten) och i det senare fallet är huvudregeln att uppgiften inte får lämnas ut (och bevisbördan för att den trots allt skall få lämnas ut ligger hos den som begär uppgiften). (Jag bläddrar litet löst i Lillieroths standardverk Sekretess! och finner där stadganden om 10-, 20-, 40- och 50-årsregler för sekretess, för olika uppgifter och olika delar av förvaltningarna. Det finns säkert en 70-årsregel också. Jag misstänker att det är regler för brytande av omvänt och inget skaderekvisit. Men vad jag minns gick vi inte in så mycket på sådana sekretessbrytande regler baserade på tid, då journalister oftast är intresserade av dagsaktuella uppgifter.) 


 - Att man är född och bor här i landet.
 - När man är född.
 - Vad man heter.
- Och i fallet med den tänkta CD-skivan, var man var skriven den 1 november 1989. Detta har Riksarkivet och Kammarrätten drivit igenom att det inte är offentliga uppgifter, som Släktforskarförbundet kan få utlämnade på samma sätt som man tidigare fått ut för befolkningen 1970 och 1980. Fint jobbat!
Hm. Det är förmodligen INTE s k ingen skaderekvisit. Det kan vara rak eller omvänd. Myndigheten har m a o gjort troligt att utlämnande kan vara till skada, eller Släktforskarförbundet har misslyckats att visa att det inte är till skada. Alternativt kan det ha krävt icke-triviala databearbetningar att få uppgifterna i den form ni vill ha dem. Jag kan tänka mig invändningar. Maffialiknande ligor som vill kidnappa barn för att få lösensummor kan gå igenom sådana massiva databaser för att hitta lämpliga offer, t ex. Risk för kidnappning ökar med yngre kidnapparoffer (familj och släkt är ofta mer beskyddande och mer villiga att betala för yngre medlemmar som kidnappas) och risken blir inte lika stor för äldre databaser. Eller någon kan ta reda på att ett barn är släkt med en ökänd person, och detta barn kan bli retat i skolan. (Eller omvänt släkt med en känd person, något som också kan bli jobbigt för barnet.) Om några år kanske Släktforskarförbundet kan få ut uppgifterna, när det gått en viss tid. Men under tiden bör det vara fullt tillåtet för varje enskild släktforskare att få ut enstaka uppgifter av detta slag. Det är väl bara den massiva databasen man är emot från folkbokförande byråkrater. 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: