[SKRIVA] Sunkit 12 år

Sunkit 12 år

Förra gången Sunkit hade jubileum och var på Debaser gjorde jag misstaget att 
jag påbörjade en orimligt ambitiös rapport, som därför inte blev klar. Därför 
gör jag det enklare nu, och skriver bara ned en del intryck rakt upp och ned.. 
Jag har ofta skämt bort mig själv emd att vara orimligt lustifierande.
  Trampe och Martin stod som nr två och tre i kön innan Sunkits jubileumsfest 
började. Jag kom dit som nummer fyra. Trampe berättade att han fåptt rycka in 
och hämta Sixten Jansson på Centralen, sedan denne hamnat i Uppsala genom att 
ta  fel buss. Knappt hann han uttala orden, förrän trollet Sixten kom förbi. 
Jag hade träffat honom dagarna innan i Mariehamn och hälsade och önskade lycka 
till med spelningen.
  Då vi var bland de första var lokalen fullt naturligt rätt tom. Vi 
installerade oss nära Magnus' DJ-bås medan lokalen fylldes på.
  Snart kunde vi säga Hej Allihopa tll folk som Anna-Lena och Per, Per, Åsa, 
Jaan, Holmström, och många andra gamla bekantingar. Efter ett tag var det 
halvfullt och innan vi visste ordet av var det smockat. Janne Schaffer kunde 
ses slänga sig i väggen i vimlet och Kristiina från Kulturhuset hade masat sig 
hit. Bland anant Svenska Dagbladet hade innan haft en större notis, med bild 
och allt, om Sunkit på Debaser.
  Det var tre akter.
  Först på scen var Kerstin "Banana" Brylén. Hon kändes kanske som ett litet 
osäkert kort, men blev en positiv överraskning. Hon öppnade hårt och ökade 
sedan tempot. Hon kröp ut ur sitt skal, bjöd på sig själv och gav små 
kommentarer om sitt liv. Publiken var med på noterna och fick till och med 
smeka hennes lilla banan. Bland hitsen fick vi förstås "I Bananlandet" och "Kär 
i dig banan", men också en nyskriven sång om hur hon en gång stacks av en 
humla. En entertainer som minst av allt halkat in på ett bananskal.
  Mellan alla akter hoppade Jerry Prytz upp på scenen och meddelade oss sina 
dansbandsspaningar. Han har skrivit en bok om det, si.
  Sedan kom Sixten Jansson. Det är ett säkert kort och han gjorde ingen 
besviken. Från vad jag minns av spelningen för två år sedan, var han denna gång 
i ännu bättre form. Sixten dansade runt på scenen och levde sig in i sina 
odödliga toner, även om bandet inte alltid lyckades spela i samma takt som vår 
Maestro. Naturligtvis fick vi "Don't Stop the Music" och "Hej Allihopa" men 
även nyskrivet material som en sång till en flicka Sixten en gång träffade i 
Israel. Både Sixten och Brylén blev förstås inropade för extranummer.
  Slutligen fick vi Sunkit All-Stars (som tidigare kompat de två andtra 
akterna) en sextett som för en del nummer blev en septett när allas vår Burt 
von B hoppade in. Man hade övat in en lång rad av Sunkits all-time favourites 
som framfördes i skönt rocktempo och med stor inlevelse. Där fick vi bland 
annat "Mustaschen", "Eslöv", "Sidovagnsmotorcykel", "Partaj-aj-aj","Mårtensson" 
och många andra fina spår. Ledsångaren drog ett tungt lass å det förnämligaste, 
men vi kunde också notera en liten blåsarsektion med trumpet och saxofon som 
tutade till när det behövdes (jag kan tyvärr inte dra deras namn, för det gick 
för fort när de presenterade sig). Mot slutet hoppade Kerstin "Banana" Brylén 
in för extranummer.
  Av andra orsaker (jag hade varit på resa under flera dagar strax innan) var 
jag en aning utmattad så jag drog mig hemåt kvart över elva då jag hunnit se 
huvudnumren. Då var det emellertid fortfarande fullt drag i den ljumma 
vårnatten.

--Ahrvid Engholm
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: