[SKRIVA] Språkens världshistoria

DN hade 30/6 en intressant artikel ("Före babylon och efter"), där Dan Jönsson refererar rön ur språkforskaren Harald Haarmanns nyutkomna bok Weltceschichte der Sprachen ("Språkens världshistoria"). Här en del ur denna artikel. Man vet inte riktigt när och hur de första språken växte fram. Man är säker på att neaderthalarna (som dog ut för kanske 30 000 år sedan) hade ett språk, om än primitivt, och man tror att Homo Erectus (som dog ut för 400 000 år sedan) kan ha haft någon form av språk. Sovjetiska forskare hittade på 80-talet Homo E-lämningar med abstrakta symboler inristade, och det tyder på att denna tidiga människoart hade det symboltänkande som krävs för språk. De första språken var förmodligen "tonbaserade signalsystem" kompletterat med ljudhärmande ord, enkla räkneord, interjektioner (Aj! Fy! Hjälp!) och ettordsatser. Neanderthalarna fick pga sina talorgans utformning troligen nöja sig med två vokaler (a och e) och åtta konsonanter (p/b, t/d, s, h, n och m). Prova gärna dessa ljuds möjlighter och försök att prata neaderthalska! Troligen kunde de också producera en "glottisstöt", ett ljud som idag finns i t ex danskan. (Äldre artiklar jag sett har trott att neanderthalarna inte alls kunde prata. De var nog ute och cyklade på hal is med en ko i släptåg!) Homo Sapiens som dök upp för uppemot 200 000 år sedan (säger artikeln, men jag har sett uppgifter om drygt 160 000 år) kunde producera alla de ljud vi idag har (för vi är samma art) och hade förmodligen "avancerat" språk för mer än 60 000 år sedan. Då invandrade aboriginerna till Australien och de hade ett avancerat språk. Troligen hade vi "avancerat språk" tidigare än dess. Artikeln går inte in på det, men jag kan tänka mig: flerordsmeningar, grammatiska strukturer, någorlunda stort ordförråd, möjlighet att hantera abstraktioner, o dyl. Det är svårt - för att inte säga omöjligt - att "rekonstruera" de tidigaste språken, för språk förändras historiskt sett snabbt. Men det finns idag språk som bär på språkrester som kan vara gamla. Ett kaukausiskt språk, ubykiskan, har t ex enbart e och a (som neanderthalspråket). Vissa stammar i södra Afrika som vi genetiskt vet ligger närmare våra urförfäder i Afrika har ålderdomliga drag som t ex klick-ljuden. Baskiska är också ett urgammalt språk, som man inte riktigt vet varifrån det kommer, men baskerna verkar genetiskt ligga relativt nära Cro Magnon-folket (som för 10 000-tals år sedan gjorde grottmålningarna i södra Frankrike). Är baskerna Cro Magnons ättlingar, kan man undra. Man kan genom att studera språklinjer och pussla och "räkna" baklänges på hur språk utvecklas mer eller mindre lyckat "rekonstruera" hur gamla språk kan ha låtit (detta kallas "glottokronologiska" metoder). Så t ex har man rekonstuerat det språk som folket i Europa vid senaste istiden pratade, och man kallar det "nostratiska". (Artikeln nämner inte det, men jag vet att man också försökt "glottokronologiskt" rekonstuera ur-indoeuropeiskan. Sådana rekonstruktioner är dock säkert inte särskilt precisa.) Det finns idag ca 6000 språk - men hela 1100 av dessa talas på Nya Guinea. (Denna stora ö genomkorsas av myriader av dalgångar, som är geografiskt relativt isolerade från varandra.) 2000 av de 6000 språken är "dvärgspråk" med totalt bara en halv miljon talare - en del talas bara av någon enstaka person. När ett språk är på väg att dö börjar det bli ordfattigt och tappar många strukturer. Det är helt klart att många av de små språken kommer att dö ut. (Mitt förslag är att man dokumenterar dem och sparar dokumentationen i arkiv, så går kunskapen om dem inte förlorad. Så sker också, såvitt jag förstått.) Slutligen tror Haarman inte att engelskan kommer att ta över allt. Han hävdar att engelskan bara är en tunn fernissa som blott används i vissa fackspråkliga miljöer och levererar en del lånord. Jag vill nog säga emot. Jag misstänker att författaren är en äldre, litet konservativ forskare som inte riktigt har fantasi att sätta sig in i den *enorma* omvälvningen den moderna mediemiljön innebär. Vi har starkt engelskdominerad TV och film och musik, som når ut internationellt, Internet, engelska som första utländska språk i allt fler länders skolor, engelska tecknade filmer och dataspel som ungar sitter och lär sig från koltåldern, osv. Allt detta skapar en helt annorlunda språkmiljö, som *aldrig någonsin tidigare existerat* i människans historia, och det kommer att få sina effekter. Min gissning är att om senast 100 år talar nästan alla människor som minimum ett lokalt språk, plus engelska. Min gissning är också att engelskan kommer att bli mer standardiserad och börja förändras långsammare. Det är när språk är små och lokala som de är utvecklingsmässigt lättrörliga. En stor användarbas främjar standardisering och den stora användarbasen är för trög för att språket skall kunna ändras alltför snabbt. Tidigare språkforskarrön har varit att när språk blir stora och utspridda, splittrar de upp sig och börjar divergera (som latinet t ex), men jag tror att den moderna mediemiljön effektivt kommer att hindra detta för engelskans del. En intressant artikel i alla fall. (Den går troligen att leta fram på www.dn.se.) 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Novelltävling, info http://www.skriva.bravewriting.com - gå med!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: