[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Även Nova utan kulturbidrag

Den 2008-01-18 20:12:31 skrev Bror Frysman <b.frysman@xxxxxxxxxxx>:
Vill inte argumentera emot Ahrvid men däremot fötydliga lite om kultur. Kultur verkar var en produkt av tiden. Ju längre bort i tiden en företeelse ligger destomer anses det vara kultur. Vi som är lite äldre och förfasas över hip-hopmusik och anser att rock eller Fantomen eller Blixt Gordon är sund underhållning för de unga kan inte fatta hur våra föräldrar förfasade sig över dessa företeelser. Lika lite som vi kan fatta att generationen innan förfasade sig över Alice Babs eller Louie Armstrong. En bärkraftig kultur överlever, slagdängor försvinner. Kultur har numera blivit företeelser som egentligen skulle ha dött sotdöden om inte den subventionerades som tex opera och sk kvalitetsteater. Inget ont om de subventionerna men de kan knappast kallas kultur utan det är snarast en underhållning för "fint" folk. 
  Nå, jag tycker väl inte att du direkt argumenterar emot.
Till en del verkar du tvärtom hålla med mig. Sedan må det finnas nyansskillnader om ditt eller datt. Mitt förslag om att kultur huvudsakligen bör främjas genom skattelindring (som är generella inom sina fält och innehållsneutrala) skulle säkert göra att opera fick mindre utrymme, men det skulle inte försvinna. Operan skulle ju också få del av skattelindringar, men inte längre jättelika statsbidrag (det sägs att idag stöttas varje operabiljett med över 2000 kr, t ex). Det skulle troligen bli färre operascener (idag finns minst fem i Sverige: två i Sthlm, därtill i Göteborg, Malmö och så Norrlandsoperan) men det skulle bara innebära att antalet scener kom mer i paritet med storleken på operaintresset. (Som är litet. Radions publikundersökningar visar ofta att program med klassisk musik, dit får vi föra opera antar jag, inte har någon mätbar publik ö h t, vilket troligen betyder bråkdelar av procent.) Jag läste nyligen en bok om Sveriges Radios historia, kallad Finrummet och lekstugan (av Dag Nordmark), vilken behandlar både radio och TV-mediat. Jag funderade på att skriva en längre recension, men blev avtänd på det för boken var ovanligt träaktig. Några noteringar, emellertid: 1) Boken säger sig ta upp kultur- och underhållningsutbudet i svensk statsetermedia. Men vad den gör är enbart att ta upp det *svenskproducerade* materialet. För iaf TV (radio är annorlunda) har dock utbudet grovt räknat varit 2/3 utländskt material (med stor majoritet för USA och Storbritannien), men det tas ö h t inte upp. Därmed missar boken att ta upp den stora majoriteten av program! 2) Författaren verkar hela tiden vara mycket nöjd med radions och TV:ns uppfostrings- och smakdomartendenser. Han har föga med kritik mot slikt. Så t ex ansågs det ju att radion när en kom skulle presentera material av "högt ideellt värde", vilket bl a innebar oändliga mängder klassiska konserter, opera etc, medan s k populärmusik under radions tidigaste år inskränktes till en enda timme s k grammofonmusik per vecka. Under Radiotjänst (som det hette) första 15 år räknar man med att man höll 30 000 (!) föredrag om allt från klassisk poesi till svinskötsel. En ofantligt stor del av boken tas upp av att gå igenom massor av produktioner från den iaf relativt sett aningen obskyra radioteatern, som naturligtvis var bärande i uppfostrings- och smaklikriktarambitionerna. Det svenska etermediet (man kan tala om singular fram till 1955, då det bara fanns *en* radiokanal) var helt enkelt urtråkigt (även om det fanns undantag; allt var inte föredrag och konserter) och svenskarna blev utsvultna på den underhållning de ville ha. När nya möjligheter kom kastade man sig sålunda över det! Rock- och popmusiken blev otroligt populär i Sverige på 60-talet (med många hundra popband; grunden till ABBA, då Björn och Benny kom från den miljön), förmodligen relativt sett populärare än i många andra länder. "Piratstationerna" Radio Nord och Radio Syd blev något "alla" lyssnade på, för där kunde man höra de senaste hitsen (det tvingade SR att starta nya populärmusikprogram, och statsmakterna blev snara med att förbjuda "piraterna"). Sveriges Radio-koncernen skryter med att man alltid legat i framkant. Det har man inte. Man har legat i bakvattnet, och alla förändringar har tvingats fram av utomstående faktorer. Piratradio, kabel-TV etc har pushat ett ovilligt Sveriges Radio framför sig. Jag är själv väldigt ljum inför s k hiphop. Jag fattar inte alls poängen med det. Men jag fattar att många gillar det, och då kan de uttrycka sitt intresse genom att efterfråga det, och utbudet av sådan musik bör då rimligen bli i paritet med hur många som efterfrågar det. Men det kommer ett statsstyrt kulturliv aldrig att kunna fixa. Där sitter ju i toppen ett antal stofiler som liksom jag inte begriper sig på hiphop - med den skillnaden att de har makt, och alltså kan stoppa eller undertrycka det de inte begriper och/eller vill ha. Låt tusen blommor blomma. Men det skall också vara tusen trädgårdsmästare, och inte bara en. VIll man gynna blomodling, ge då varje trädgårdsmästare lika möjligheter. 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: