[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Vetenskapens första steg (var: Re: Mörkets mästare i DN)

Den 2007-08-14 09:05:29 skrev Kristoffer Holmén <illern@xxxxxxxxxxxx>:

Jag tycker ändå det känns som att ''de första stapplande stegen''
togs innan medeltiden i till exempel medelhavsområdet och under
medeltiden i till exempel Mellanöstern men att det tog fart på
allvar under 1600- och 1700-talen. Jag vill minnas att just
Aristoteles diskuterade empiriska tillvägagångssätt men det är länge
sedan jag läste något om vetenskapshistoria nu. Kyrkans makt var ju
också något som saknades under antiken. Känns det alldeles galet?
Religionens makt saknades inte under antiken. Både greker och romare hade sina egna uppsättningar gudar. Det var religion som det precis som med kristendomen kjunde anses vara tillräckligt att döda för, och mot vilka hädelser inte accepterades. En anklagelse mot Sokrates (som ju dömdes till döden) var ju om jag inte minns fel att han förvred ungdomens sinnen bort från gudarna. Antiken tog rätt så allvarligt på sina gudar; man byggde enorma tempel till dem, hade stora högtider till deras ära, och en omfattande, komplicerad mytologi. (Men om du anför att kristendomen var mer stel och dogmatisk kan det möjligen vara sant. Dock var religionen alls inte betydelselös under antiken.) Det enda längre verk av Aristoteles jag läst är Poetiken (i övrigt bara utdrag av annat, i kompendier från när jag läste filosofi; det är bara Platon jag frivilligt läst mer av - jag tenderar att anse gammal prosa litet trist och tråkig). Jag minns inte vad han sade om empirin, men jag tvivlar på om han kan ha framhållit empirin så där enormt mycket. Påståenden om att fallhastighet är proportionell mot tyngden, bör vara en av de enklaste sakerna att empiriskt motbevisa. Jag har också för mig att det var Aristoteles (men jag kan minnas fel här) som när han skulle försöka skildra naturen fick för sig att svalorna övernattade *på botten av sjöar* (en missuppfattning som sedan spreds till Linné). Säger man sådant har man inte mycket empiri i kroppen! Då har man inte varit ute och kollat på när fåglar flyger söderut inför vintern eller ens kollat om en fågel kan överleva på en sjöbotten. Jag har intrycket (och jag har ändå läst en hel del vetenskapshistoria) att antika framsteg inom vetenskap och teknik oftast var ingenjörsmässiga uppfinningar snarare än upptäckter, och att de gjordes litet slumpartat. När Heron kom på sin ångkula kan det inte ha funnits mycket av dedicerat utvecklingsprogram. "Aha, den surrar! Jag kanske kan förbättra den så den snurrar snabbare och ger mer kraft och uppfinna...tja, en ångturbin." Romarna uppfann sådant som akvedukter, vattenfast cement och den bärande bågen. Vad gäller medeltiden vill jag hävda att mellanöstern och araberna inte alls var särskilt mycket framgångsrikare än europeerna. Visst, araberna var bra på (al)kemi, men det var europeerna som (vidare)utvecklade krutet. Europeerna var väldigt mycket bättre på metallurgi (och därför kunde Gutenberg uppfinna gjutbara typer - *det* var hans stora framsteg, snarare än tryckkonst i sig) och sjöfart (redan vikingarna for längre än de flesta andra). Astronomi och anatomi var araberna bra på, men det kommer inte så många praktiska framsteg ur sådant (förrän man har teleskop eller mer avancerad medicinsk teknologi). Vad vi skall tacka araberna för är att de inte var riktigt lika pigga på att bränna böcker - mycket av antikens skrifter överlevde tack vare dem. 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Novelltävling, info http://www.skriva.bravewriting.com - gå med!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: