[SKRIVA] Rec: Livstid/L Marklund
- From: "ahrvid@xxxxxxxxxxxx" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
- Date: Tue, 30 Sep 2008 15:49:12 +0200 (CEST)
Liza Marklunds näst senaste roman, Livstid (den senaste har jag inte kommit
över än), är troligen den sämsta i serien. Handlingen i korthet:
Polisen Nina får ett larm och tar sig till Bondegatan, där hon finner
kollegan Julia chockad och traumatiserad i badrummet, och i sovrummet ligger
hennes man David, också polis, mördad. Skjuten två gånger i skallen och en gång
i pungen. Det är Julias tjänstevapen som gjort det, och det finns på platsen,
så hon misstänks och åtalas sedemera för mordet. Samtidigt har parets son
Alexander kidnappats. Julia mumlar något om att "den andra kvinnan gjorde det",
men hon är alldeles för traumatiserad för att ge några uppgifter eller svara på
mer tilltal.
Samtidigt har någon bränt ned Annika Bengtzons villa (under tiden som hon
genomgår skiljsmässa från Thomas och är allmänt deppig). Detta kommer Annika
själv att misstänkas för, men den historien spelar andrafiolen i Livstid (och
det hela klaras upp på slutet, på det sätt man misstänker...skurkinnan från
förra boken som Annika spårat upp var whodunnit:en).
Annika är tillbaka på tidningen (samtidigt som hon hela tiden går omkring
och _tänker med tydligt markerade och irriterande kursivavsnitt_ om hur
djävligt livet är i största allmänhet). Hon kontaktar Julia och börjar gräva i
den mördade polisen Davids förflutna. Han var ingen duvunge, utan hade två
gånger åtalats men friats för att spåra skiten ur diverse bus - bus som strax
före rättegången tog tillbaka sina uppgifter. David har också suttit i
styrelsen för en rad olika bolag. Har han haft kontakter med den organiserade
brottsligheten?
Det som gör boken dålig är att intrigen är minst sagt svag.
Ett viktigt spår - att Julias pistol stals ett tag innan mordet -
presenteras först i slutet! Gärningspersonen till dådet introduceras först så
där 1/3 från slutet. Som läsare har man ingen möjlighet att hänga med och ev
försöka lösa brottet själv.
En massa trådar hänger och dinglar, utan godtagbar förklaring. Vi får inte
veta något mer om pistolstölden. Gärningspersonens motiv för kidnappningen
verkar obefintliga. Motiv för att *mörda* den kidnappade finns (hämnd), men
inte för att ta barnet och förvara det under lång tid. Det är inte utpressning
(inga utpressningskrav kommer) och gärningspersonen vill uppenbarligen INTE ha
barnet som sitt eget (vederbörande tycks inte alls fästa sig vid det), så
kidnappningen är bara obegriplig. Davids ev undervärldskontakter utreds inte
ordentligt (och säg inte att det kommer i nästa bok...jag avskyr ständigt
fortsättande handling i böcker à la fantasy och Dallas!). Julia själv är så
psykotisk att hon inte kan bidra med någon information, ända tills det råkar
passa författaren...nära slutet. Det kallas att dra upp en kanin ur hatten.
Polisen har tydligen inte undersökt den mördades kontakter, för att hitta det
Annika lyckas hitta på några minuters sökande på Inrternet. (På något sätt tror
jag inte att sökandet är så enkelt som Liza Marklund inbillar sig - flera av
registren har betydande restriktioner för icke-auktoriserade.)
Dessutom blir man irriterad på Annika Bengtzons fördömda tjat i form av inre
monologer om hur misslyckad hon är och alla motgångar. Det var fräscht en gång
i tiden med deppade, halvt misslyckade hjältar - för 40 år sedan hos
Sjöwall/Wahlöö. Nu är det grejen bara en dum klyscha.
Men med någras undantag skriver Marklund "bra" - i alla fall lättflytande,
lättläst. Jag irriterar mig dock på hennes ibland överdrivna
styckebrytningsbruk, och på att hon aldrig lärt sig skillnaden på huvud- och
bisatser. Hon sätter regelbundet huvudsatser bakom komman. Man får visserligen
bryta mot regler i skrivandet om man har något vettigt skäl för det, men jag
kan inte se vettiga skäl för Marklunds konstanta ignorerande av
kommateringsregler.
Nej, skall ni läsa deckare gott folk, läs Conan Doyle, Rex Stout, Stieg
Trenter, Ray Chandler, Stieg Larsson för all del, t o m Isaac Asimov (för att
nämna några favoriter). Livstid är lättviktig.
--Ahrvid
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts: