[SKRIVA] Rec: Brott och Trakt, STF:s årsbok
- From: "Ahrvid Engholm" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, "sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx" <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 24 Nov 2007 17:45:53 +0100
Jag tror det var DN som hade en kritisk notis om STF:s (Svenska
Turistföreningen; stavat StF blir det StockholmsFandom...) senaste årsbok:
Brott och trakt - en kriminell resa genom Sverige. Jag minns inte
invändningarna exakt, men det skulle på något sätt vara omoraliskt av STF
att göra en årsbok om en massa brott och brottsplatser, där folk mördats
och lidit och blod flutit.
Hjärnsläpp, DN! Böcker om kriminalfall är en etablerad, respekterad och
intressant genre, och det är knappast dagsfärska fall som hanteras där
eventuella sår fortfarande står öppna.
Och så är det STF:s förmodligen bästa årsbok någonsin!
Jag har förstås inte sett alla årsböcker, men väl så många (jag har
stundom sålt packar via min boklista), och det är rätt vanligt att STF
istället för ett landskap eller en stad, låter uppsätta ett ämnestema för
sin årsbok. Äldre brott är ett av de intressantaste ämnena man kunnat
välja, och det finns hur mycket som helst i genren. Varje artikel i
årsboken avslutas med en lista på ytterligare fall av samma typ, som
skulle förtjäna en minst lika utförlig skildring.
Dessutom är både gamla verkliga brott och fiktiva brott i litteraturen
föremål för turism. Turister dras till gamla brottsplatser. Många besöker
också litterära brottsplatser. Man kan vandra med Stieg Trenter genom
Stockholm. Tyska turister flockas i Knut Wallanders Ystad. Camilla
Läckbergs Fjällbacka lär ha fått turistströmmar. Enda svagheten i
STF-årsboken är att de litterära brottsplatserna hoppas över (de är också
turistmål), men det kanske helt enkelt inte fanns plats. Alla brott som
behandlas är verkliga. Artiklarna baseras vanligen också på utmärkt
personlig research, där författaren besökt brottsplatsen, talat med folk,
läst handlingar osv.
Helt kort om några av brottsfallen som tas upp.
Man inleder med den fantastiska historien om Tumba-Tarzan, som på
50-talet gäckade polisen i södra Storstockholms skogar och blev en
riksangelägenhet. Denne "desperado" var egentligen en småtjuv, som brukade
bryta sig in i sommarstugor och inte ta mycket av värde (mest mat, kläder
och campingutrustning) men det hettade till när han konfronterades med en
polisman. En kort skottväxling (Tumba-Tarzan hade stulit en pistol i en
stuga) och nu var han plötsligt mer jagad än någonsin. Han campade i de
vida Tumba-skogarna med sin flickvän och undkom polisen hela sommaren. När
det blev kallare flyttade han till en vän i en Stockholmsförort - medan
polisen fortfarande finkammade skogarna. Han gav sig senare helt
odramatiskt i en rutinvägkontroll (och fick något kortare straff). En
småtjuv i samhällets utkant som blev odödlig.
Historikern Dick Harrison skriver om att det fanns svenska kvinnor som
var pirater kring Sveriges kuster, t ex Ingela Gatenhielm som var hustru
till den mer kände "Lasse i Gatan" och tog över hans verksamhet när denne
dog. Egentligen var hon inte pirat, utan "kapare", dvs frilansande
sjökrigare i Sveriges många krig på 1700-talet. Kaparna hade svenska
kungens uppdrag att kapa fiendeskepp (och fick då ta för sig av bytet).
Fru Gatenhielm drev mest sitt pirateri från ett respektabelt kontor i
Göteborg och trampade knappast däcken med en huggare i ena handen och en
svart lapp för ögat. Intressant ändock.
Vi får historien om Sven Johnsen, uppväxt i Tyskland, som blev spion för
Nazityskland. Under andra världskriget cyklade han omkring i Karlskrona
och kartlade svenska militäranläggningar. När han fick uppdrag att utföra
liknande jobb i Göteborg, åkte han fast för att hans hyresvärdinna
insisterade på att få titta i hans resväska innan han flyttade in. Hon
fattade misstankar mot hans kartor fulla av anteckningar och anmälde honom
för polisen.
En mer nylig historia är kring spanjoren som på 90-talet plundrade gamla
svenska norrlandskyrkor på konstföremål. Det var enorma mängder saker som
försvann ur de obevakade kyrkorna (ibland ovärdeliga föremål från
1200/1300-talet). Som tur var åkte han fast, den spanska polisen raidade
hans tillhåll på Teneriffa och det mesta kom tillbaka.
Den kanske mest fascinerande historien någonsin i svensk
kriminalhistoria handlar om Salaligan som härjade på 1930-talet. Den
leddes av en Sigvard Thurneman (som anagramatiskt kallade sig Manhunter)
och mördade flera personer, vanligen för att komma åt deras pengar. (Men
den första, en taxichaufför, sköts bara för att Thurneman tyckte det var
skoj). Han startade en liten klubb med en handfull medlemmar, som blev
hans medbrottslingar, kallad Den Magiska Cirkeln. Där använde man sig av
hypnotism och österländskt mumbo-jumbo. Än idag är Sala mest känd för
silvergruvan - och Salaligan.
Ett mer politiskt korrekt brott är miljöskandalen i Teckomatorp på
70-talet. Skandalföretaget BT Kemi grävde ned hundratals tunnor med ibland
mycket starka gifter. Men vad tusan - det är helt klart ett miljöbrott, så
det försvarar sin plats i årsboken. Jag minns skandalen. Den var
jättestor. Blommor vissnade, ån blev gul och stinkande, folk mådde dåligt.
Det märkliga var att de ansvariga undkom straff! (Det är viktigt att
skilja på "miljöbovar". BT Kemi-ledningen var miljöbovar. Den som kör bil
är ingen "miljöbov" utan en vanlig bilist.)
En fascinerande historia är om den jättelika kassaskåpskuppen mot
Vattenfall, i Vietas i Norrbotten. Innan man skulle betala ut lönepengarna
i ett stort dammbygge, gick någon in under huset och borrade sig in i
kassaskåpet med skärbrännare underifrån. Man kom undan med en halv miljon
(värt minst det tiofaldiga idagens pengar). Mikael Niemi har skrivit en
teaterpjäs om kuppen i Vietas. För mig tidigare okänt är att kuppen - som
officiellt aldrig klarades upp - troligen är polisiärt löst. Polisen
identifierade ett par dammarbetare, duktiga med svetsar, som mycket
troliga gärningsmän, men man hittade aldrig de avgörande bevisen.
Brott och Trakt har många fler historier. Kungamord, Bockstensmannen,
arsenikmördarprästen, med mera, med flera.
En fascinerande resa genom Sverige. Utmärkt, kära turistförening!
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Rec: Brott och Trakt, STF:s årsbok