[SKRIVA] Re: Novellen "Sista hemligheterna i Projekt Lajka"
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Fri, 23 Sep 2011 21:43:54 +0200
From: doghead@xxxxxxxxxx
> Lajka förstod sig inte på människorna. Dom
> betedde sig väldigt besynnerligt. Hennes mor hade sagt det åt henne flera
> gånger innan de skiljdes åt.
> - Lajka, håll dig underlägsen så är människorna goda.
Påminns om Lady & Lufsen:
"T: Buster säga han beställa två spagetti speciale och massa frikadelli!
J: Tony, hondar icke prata…
T: Han pratar med MIG!"
Jag har problem med berättelser som försöker förmänskliga djur. Suspension of
disbelief inträffar inte riktigt. Enda sättet att komma förbi det är att ge upp
anspråk på realism och göra det till en fabel (som med kaninerna och Richard
Adams).
Sedan har vi det här med rymdfakta. Det skulle aldrig få plats en hund till i
Lajkas kapsel, och naturligtvis skulle bevakningen vara hård så någon
fripassagerare vore det inte tal om.
Vad som i själva verket hände med Lajka var att hunden dog i omloppsbana.
Såvitt jag minns, efter att ha läst om det (men mer går nog att googla fram),
fick jycken en överdos bedövningsmedel (fjärrstyrd injektion; man hade också en
massa slangar och ledningar, för en poäng var att mäta djurets fysiologiska
reaktioner för att se om man kan leva i rymdmiljö). Det var tekniskt svårt att
ta ned hunden levande, så det var inget som ryssarna ens funderade. (När
amerikanerna sköt upp schimpanser tog man dock ned dem levande. De hade bättre
teknik.)
> Hennes huvud började bubbla av frågor. Hade
> hon varit olydig? Var hon inte tillräckligt underlägsen? Varför fick hon så
> god
> mat?
Du vet kanske inte om att djur har ett väldigt kort arbetsminne
(korttidsminne, minne för det som just skett). Det kan handla om ett antal
sekunder - sedan är händelsen glömd. För att något skall fastna måste det
"nötas" in, så att det rinner över från arbetsminnet till långtidsminnet. Djur
kan alltså inte reflektera över sådant som hänt tidigare under dagen.
> Små röda dioder blinkade på en liten panel bredvid henne.
Vet en hund om vad ljusdioder är?
> Hon var så ledsen att tårarna som runnit nedför hennes håriga kinder
> hade bildat en liten pöl i botten av bubblan.
Hundar gråter inte. Såvitt jag kan erinra mig är människan unik såsom enda
djur som kan gråta, och vi gör det av rörelse eller av retning, t ex vid
lökskalning. Djur kan avge tårvätska men gör det av andra skäl (tårvätska
rensar ögonen från skräp).
> De små röda dioderna
> blev gröna och allt började vibrera kraftfullt.
Det slår mig förresten att det inte fanns lysdioder vid tiden för Lajkas
rymdfärd. Lysdiodeffekten var upptäckt men fanns inte i några produkter och
användes inte till något.
Novellen har iofs ett intressant perspektiv, men den "biter" inte riktigt för
mig. Jag tror inte på talande och tänkande hundar och en del tekniska fakta är
fel.
Språket såg OK ut. Där har jag inte så mycket att säga.
Men jag tror att man borde skriva en ANNAN novell om rymdhunden Lajka, ur
annat perspektiv. Tänk om Lajka var någons kära hund, an familjemedlem, som mer
eller mindre kidnappades till rymdprojektet. Och så sitter matte och husse kvar
på jorden och är ledsna. Eller något annat.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / Läs AE i
nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
