[SKRIVA] Luftskepp

Ett av fynden från Drottninggatan i helgen, var boken The Giant Airships, en välillustrerad lyxbok från Time Warner. Den berättar luftskeppens historia från de första förslagen och Alberto Santos-Dumonts styrbara "blimps" (mjuka luftskepp) kring förra sekelskiftet, till den ödesdigra olyckan med Hindenburg. Det finns något både magnifikt och sorgligt över luftskeppens historia. Det är en historia om stora förhoppningar och katastrofer. Luftskeppen var människans första styrbara luftfarkost, flygbara några år innan Wright-bröderna, och ända in på 30-talet en symbol för en stor och mäktig framtid. Hindenburg och hennes något mindre systerskepp Graf Zeppelin flög reguljärt till Nord- och Sydamerika med 50-tals passagerare och tonvis med last, vid en tid då ett flygplan med näpp och nöd kunde hosta sig över Atlanten. Jag har funderat på att använda luftskepp i en del sf-noveller. Gör jag något mer av min pulpartade retrohjälte Kapten Dynamik (se tidigare postning om denne) dyker det säkert upp luftskepp. Luftskepp var på många sätt symbolen för äldre tids hi-tech. Men de var *oerhört* olycksdrabbade. De var stora, klumpiga och svårmanövrerade. De kunde lätt skadas i stormar, och det hände ofta olyckor vid landning eller start. Det krävde hundratals mäns koordinerade dragningar i linor vid flygfältet. Och ifall man tvingades använda väte istf helium (som amerikanerna hade monopol på; helium utvanns som en biprodukt i naturgas) var de enorma flygande brandfällor. Så gott som alla stora luftskepp kraschade förr eller senare. Amerikanska flottans stora luftskepp under början av 30-talet, gick under i stormar. De var i Hindenburg-storlek och kunde bära med sig ett halvdussin egna, specialkonstuerade jaktplan för närförsvar. Britterna försökte bygga två jätteluftskepp, R-100 och R-101, men det ena kraschade på jungfrufärden under en svår storm - så falnade entusiasmen. Hindenburgs öde känner vi till, men hennes syster Graf Zeppelin undkom kraschdöden (utan höggs upp senare på 30-talet när tyskarna insåg att stora luftskepp var för ömtåliga för att ha något militärt värde). Under första världskriget försökte tyskarna använda luftskepp för att bomba Storbritannien. Det gick ganska dåligt. Av upp till 123 krigsluftskepp förlorades 79 under bombuppdragen, vanligen nedskjutna (av lv-kanoner eller jaktflyg, med spårljusammunition som antände vätgasen) men en del också i olyckor. Under uppdragen lyckades man fälla totalt 196 ton bomber, som dödade 557 på marken och orsakade skador för 1,5 miljoner pund. Men med de 79 förlorade luftskeppen förlorade tyskarna själva säkert över 1500 man (en normalbesättning var ca 20 man och när ett luftskepp sköts ned var det få som överlevde) och kostnaden för den enorma luftskeppsarmadan måste ha varit betydligt större än skadorna de åsamkade. Att använda luftskepp för strategisk bombning kostade sålunda betydligt mer än det smakade. (Senare satte tyskarna in tyngre bi-bombplan, och de lyckades bättre.) Den tyska luftskeppsflottans sista desperata drag var att sätta in högflygande luftskepp, som kunde nå 6-7000 meters höjd - vilket var mer än de flesta jaktplan på den tiden kunde nå. Men det skedde på bekostnad av att defensiv beväpning måste bantas bort, liksom de flesta bekvämligheter för besättningen, som fick frysa så in i helskotta och dessutom drabbades av syrebrist. På den höjden var det också svårt att navigera och hitta målen, och förresten fick britterna snart jaktplan som kunde nå även högflygarluftskeppen. Men under andra världskriget gjore mindre mjuka eller halvmjuka luftkepp (s k blimps) en smärre comeback, i en annan roll. USA satte in upp till ett 100-tal blimpar som spaningsflyg och kustbevakning. I den rollen var de mycket framgångsrika. Blimpar kunde hålla sig uppe länge (så där ett dygn) och avspana stora havsområden, och var det områden där man inte kunde vänta sig fientligt flyg var det egentligen inget som hotade dem. På senare decennier har luftskeppen gjort en mindre comeback. Helium finns kommersiellt tillgängligt för alla och tekniken har utvecklats. Det finns hundratals blimpar som flyger världen över och gör reklam på höljet och/eller fungerar som TV-plattformar, t ex vid stora sportevenemang. Goodyear var företaget som först satte igång och de har haft blimpar som besökt Stockholm (på 80-talet fick jag en tur med en Goodyear-blimp öcver Stockholm och skrev om det för Teknikmagasinet - en oförglömlig upplevelse!). Det finns en rad luftskeppsprojekt även för andra ändamål, t ex transporter av tyngre föremål (för tunga för helikoptrar och dit lstbil eller tåg inte når fram). Britterna har ett par företag verksamma i branschen, och i Tyskland vill man återuppliva greve Zeppelins stela luftskepp med Zeppelin NT (New Technology). Zeppelin NT har ett inre stelt skelett av kolfibrer och genom vridbara propellrar kan man minska behovet av markbesättning. En existerande prototyp tar ca 12 passagerare och används för turistflygningar. Britternas projekt Skycat är ett jätteluftskepp som genom att även använda dynamisk lyftkraft (det något platta luftskeppet fungerar delvis som vinge) beräknas kunna lyfta hundratals ton, till var som helst i världen utan behov av landningsbana. Sanning att säga har de olika storprojekten haft sina problem. Utvecklingen tar lång tid och det verkar vara brist på kunder till de tilltänkta användningsområdena, varför projekten också får pengabrist. Men alla mindre reklamblimpar går bra och genererar inkomster! Kanske är dock luftskeppen redo för litet större comeback? Dagens teknologi kan lösa de problem som drabbade de tidiga luftskeppen. Vi har idag kompositmaterial med kolfiber och annat, som gör stommar m m tuffare utan att öka vikten, så att luftskepp kan klara hårdare väder. Med datorstyrd navigering och riktbara motorer blir hanteringen lättare. Med helium blir det ingen brandrisk. Luftskepp är någorlunda säkra (med helium) på så vis att även om höljet drabbas av ett relativt stort hål (kanske 1 kvm stort) kommer gasen (och det bara ur en "cell") att sippra ut relativt långsamt och skeppet sänks ganska långsamt till marken. T o m hål i flera "celler" blir överlevnadsbart för besättning och passagerare. Det finns en filmsekvens på en blimp (i Japan tror jag det var) som drabbades av en stor gasläcka, och den hade bara en "cell" med gas - blimpen sjönk långsamt till marken, och besättningen överlevde. Men framför allt är luftskepp magnifika. De är en strålande symbol för människans gåpåaranda och uppfinningsrikedom, och de ger associationer till en gången belle epoque. Tänk att glida fram i Hindenburg eller Graf Zeppelin, trots olycksriks och swastikas på fenorna, några hundra meter över Atlanten. Vi sitter i rökrummet (ett isolerat rum, det enda som tillåter eldslågor) tillsammans med kända skådespelerskor och industrimän. De småpratar med ett muntert mumlande. På väggarna har vi smakfull mahognyfanér. En butler kommer in med champagne i en silverhink och i ett hörn spelar en känd pianist någon slagdänga från 78-varvsepoken, på flygeln i aluminium. - Det har kommit ett telegram till er, Mein Herr, säger butlern. Det togs emot i radiorummet alldeles nyss. Du vecklar upp telegrammet. Ivar Krueger bjuder 1.78 dollar/aktie i ditt gasturbin-bolag, men bara om han får betala genom egna aktier i sitt solida tändsticksimperium. Dieselmotorerna brummar litet svagt i bakgrunden. Nedanför på vattnet passeras Svenska Amerika-Linjens Gripsholm - ni gör trots allt hela 117 km/tim! - och båtpassagerarna kan ses vinka entusiastiskt till den silverfärgade jättecigarren. Du tänder en egen cigarr och funderar en lång stund på telegrammet. Plötsligt kommer du ihåg att du läste en liten notis om Krueger i det The Times du hann få med dig innan avresan. Den ligger väl kvar i hytten? Du släcker cigarren och reser dig. Fåtöljen av lätt rotting knakar hemtrevligt, du borstar bort någon cigarrflaga från din vita Tuxedo och krånglar dig förbi bladen till en minipalm vid utgången. Snart befinner du dig i den långa korridoren till hytterna, vars golv täcks av en specialgjort tunn matta i persiska mönster. På hyttens bädd, klanderfritt bäddad av servicepersonalen som även hunnit putsa lackskorna du ställde utanför, ligger The Times. Och du ser rubriken: "Expert varnar för Kruegeraktier: De kan vara övervärderade." Från korridoren tränger en lätt doft in av nykokt krabba, som Le Chef förbereder till kvällens middagssittning. Du flyger vidare mot ännu okända öden... 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Novelltävling, info http://www.skriva.bravewriting.com - gå med!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: