[SKRIVA] Kopieringens historia
- From: "Ahrvid Engholm" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, "sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx" <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Tue, 09 Oct 2007 17:39:52 +0200
Här ett on-line-museum för gammal kontorsutrustning, som t ex
skrivmaskiner, kopieringsmaskiner av olika slag, räknesnurror, etc:
http://www.officemuseum.com/
Det är faktiskt riktigt bra och har fullt med bilder.
Det är intressant att se hur man på 1800-talet fick kämpa och ligga i
för att göra en så enkel sak som att kopiera ett vanligt affärsbrev. En
metod man använde var att man skrev brevet med ett särskild bläck. Sedan
lade man brevet på en blank sida i en brevbok, fuktade brevet, lade ett
impregnerat papper under den blanka sidan, och lade brevboken i en press
som med ren råkraft förde över texten till den blanka sidan!
En annan metod man använde var karbonpapper, som uppfanns i början av
1800-talet. Men tidiga karbonpapper var av dålig kvalitet och så länge man
skrev för hand blev avtrycken inte så bra. Det var först med skrivmaskinen
(de första praktiskt användbara skrivmaskinerna kom från Remington på
1870-talet) det blev användbart att kopiera medelst karbonpapper.
USA-presidenten Thomas Jefferson skall för kopiering av sin egen
utgående post ha använt en s k pantograf. Genom ett system med kopplade
länkarmar kopierar pantografen ens pennrörelser till en bredvidliggande
kopia. Det låter kanske klumpigt att skriva så, men Jefferson lär ha
använt sin pantograf ganska mycket. Och han hade inte mycket val, om han
ville ha en kopia. På den tiden fick man annars helt enkelt göra en
manuell avskrift om man ville ha en kopia.
En lång rad system och metoder för kontorskopiering provades på
1800-talet. Den så småningom mest framgångsrika blev förstås
stencilapparaten eller "mimeographen" som uppfanns av Thomas Alva Edison
(fonografens uppfinnare) år 1873. "Mimeograph" var det ord Edison själv
myntade. Hans första stencilapparat var en flatbäddshistoria, en trälåda
på vilken man lade papper som skulle tryckas och sedan manuellt tog bort
pappret och lade dit ett nytt. Edisons essentiella extrautrustning till
denna tidiga stencilapparat var "den elektriska pennan", en vibrerande
stencilpenna med vilken man kunde skriva stencilerna för hand - vilket var
den vanliga metoden i början. Så småningom utvecklades möjligheter att
skriva stencilerna på den nylanserade skrivmaskinen.
Edison leasade snart ut patentet till firman A B Dick, som tillförde en
rulle eller trumma till stencilapparaten, så att papprena drogs igenom
maskinen och man kunde veva fram sina kopior. Dicks stencilapparater hade
en trumma, men det var Gestetener (trots vad namnet må antyda var han
britt) som införde två trummor, och då låg stencilen på en duk som gick
mellan trummorna. Nu är vi framme någonstans under tidigt 1900-tal och
stencilapparatens evolution var i stort sett fullbordad.
Jämte spritstencilapparaten (eller dittografen; den första firman som
lanserade den hette Ditto) var stencilapparaten dominerande för
kontorskopiering i större upplagor väl in på 60- kanske 70-talet.
Spritstencilapparaten har de något äldre stött på i skolorna. Medan riktig
stencil är ett sorts screentryck (färg pressas igenom en av
skrivmaskinstyper perforerad stencil) baseras spritstenciler på avdrag
från ett original med anilinfärg. När färgen på originalet är slut bleknar
kopiorna och därför blir upplagan begränsad (några hundra ex, medan vanlig
stencil kan trycka tusentals ex - ända tills stencilen rent fysiskt är
utsliten).
Den teknologi som sedan tog över (och än idag är vanlig, jämte div
digitala datorutskriftmetoder med laser, bläckstrålar osv) är xerografin,
som utvecklades av den svenskättade Chester Carlson i slutet av 1930-talet
och 1940-talet. Den baseras på statisk elektricitet. En kopieringstrumma
(som jag har för mig brukade innehålla ämnet selen, men jag vet inte om
man fortfarande använder det; det är giftigt i större mängd) utsätts för
ljus, och mörka och ljusa partier får då olika elektrostatisk laddning. De
partier som skall vara mörka drar åt sig ett kopieringspulver, pulvret
pressas mot kopian och värms sedan fast.
Vi har kommit en lång väg sedan Jeffersons pantograf.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Kopieringens historia