[SKRIVA] Re: DAST RIP

Den 2008-01-07 15:49:22 skrev Rickard Berghorn <rickard.berghorn@xxxxxxxxx>: 
Den 2008-01-07 skrev Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>:

   Nix.

Nope.
Nå, fick nu DAST. (Räka kommer nog!) Man skriver själva att nedläggningen beror på pengarna i ledaren. 


Som sagt,läs vad jag skriver.

  Och?


   Minotauren torde ha haft *betydligt* lägre tryckkostnad.

Antagligen för att jag producerade Minotauren smartare än folket bakom
DAST ;-)

  Som sagt, Minotauren hade billigare tryckkostnad.


Som sagt. Jag hade också glättat fyrfärgsomslag, men tryckte
flera omslag på samma gång
Var inte dina omslag med någon form av kopietryck à la print on demand? DAST:s omslag är såvitt jag kan se konventionellt tryckta, vilket är dyrare. 


och genom att hålla sidantalet nere på
50-60 sidor kunde jag använda det billigare alternativet
klammerhäftning.
Men det har nog aldrig varit något alternativ för DAST, så länge Kjell och Helmuth varit ägare iaf. Det hör till deras avsiktliga grafiska profil att DAST skulle ha en limmad, platt rygg. Även en del äldre nummer jag har, och som har varit tunnare (så där 80 sidor), har haft limmad rygg. Smart eller ej, men det har tydligen varit utgivarnas medvetna tanke att det skall vara limmad rygg, och då är klamrar uteslutet. 


Kommer ihåg hur jag en gång satt hemma hos Kjell Genberg och han
förklarade att de hade bestämt sig för att DAST skulle vara på 120
sidor. Och att de alltid hade så svår att nå upp till det
sidantalet... Ett omvänt sätt att tänka
Det är märkligt, med tanke på att DAST aldrig varit på 120 sidor... De aningen tjockare DAST:ar som varit standard under större delen av 2000-talet är på 132 sidor, och annars har det varit 100 sidor (det sista numret var 100). 132 eller 100 sidor torde ha avgjorts av ekonomin. Men att i förväg bestämma sidantal är inte så märkligt. Det är det många tidskrifter som gör. DAST har liksom ofta haft ett "kösystem" för material, vilket betyder att man haft en massa saker på lut, som stått i kö, och sedan är det bara att fylla upp till det sidantal man tänkt sig genom att ta från kön. TIDVIS, exempelvis förra året, verkar dock kön ha varit tom. (Då fick iaf jag veta att man oroade sig för att sakna material, varpå jag jag såg till att få fram en del varav det mesta kom med. Men det betyder inte att det var dåliga grejor som hafsades fram. Jag har materialöverskott, t ex längre och fylligare saker som gått som artiklar på listorna. Det var bara att leta upp en del, redigera om litet och sända in.) Jag tror inte man haft materialbrist 2007. Jag har haft saker i kö som INTE kommit med. Och nu blir det för sent. (Att DAST "alltid" haft svårt att fylla är nog inte sant. Det läget har bara uppstått tidvis.) 


det undermåliga och amatörmässiga skräp som samsades jämsides med det
goda materialet.
Det "undermåliga" i DAST tycker jag är mycket litet av materialet. Som sagt, tror jag att vissa är benägna att utnämna en viss typ av artiklar (t ex de som handlar om äldre, udda företeelser) som "drössel", men för egen del går jag absolut inte med på att det skulle vara dåligt! Det hör tvärtom till det bästa och intressantaste. Men det finns undermåliga saker (även om de är relativt få). I det sista numret ser jag t ex att Bo Stenfors har ytterligare en sådan där "artikel" som går ut på att *i detalj* redogöra för handlingen i någon gammal sf-berättelse från 1940-talet. Poängen med den typen av skriverier förbigår mig fullständigt! I det här fallet var det en novell av Asimov (som finns återtryckt många gånger och är lätt att hitta). Varför skall man läsa Bo Stenfors' detaljreferat av Asimovs novell istället för originalet, om man skulle vara intresserad av storyn? Tyvärr har Bo S skrivit en lång rad sådana DAST-artiklar där han sitter och detaljrefererar handlingen i gamla noveller. Det är slöseri med utrymme och är helt poänglöst. (Jag tror att Bo skulle kunna skriva intressanta originalartiklar. Han kan mycket.) 


Om som sagt, igen: Det är ganska vettlöst att ordna till så att en
tidskrift måste produceras betydligt dyrare än man de facto har råd
med. Och sedan klagar på att staten inte täcker upp för förlusten. Och
till yttermera visso ger _staten_ skulden för att tidskriften inte
överlever...
Här kommer vi in på det där med kulturpolitik. Jag har själv skrivit en eller ett par krönikor i DAST under åren där jag argumenterar för att staten bör lägga ned "kulturpolitik" och sluta med bidragsväldet. (Liknande har stått ibland på listorna från min penna.) Jean Bolinder har ibland varit inne på liknande tankegångar i sina DAST-spalter. Både Bertil och Kjell tror jag sympatiserar i med åsikter som dessa. I den mån DAST har en linje - såsom den framgått i artiklar, eller existerar hos ägare eller tidigare redaktörer - är det snarast att bidragsväldet är av ondo. Fingerpekande mot hur orättvist bidragsväldet slår är egentligen ett nålstick mot *denna* företeelse. Missnöjet är mer mot systemet ö h t är upplagt såsom det är, och mindre mot att bidragen är för små. Det finns iofs fler förklaringar till att DAST går i graven (det verkar allvarligt att 200 bibliotek tydligen slutat prenumerera, för det är en stor del av prenumerantstocken liksom en betydande exponeringsyta för att nå *nya* läsare!) men att ta bort halva kulturtidskriftsbidraget kan mycket väl vara det sista strået. Och är man emot systemet skall man naturligtvis ta chansen att påpeka hur godtyckligt det slår när en tidskrift läggs ned!
Den uppfattning jag framfört, bl a i DAST, är att staten och det offentliga inte bör ha riktade kulturbidrag. Alla kulturbidrag där kommittéer o dyl sitter och väljer och vrakar, bör tas bort. Det är snedvridande, politiker saknar kompetens, och bidragsväldet kan t o m vara farligt (det gynnar korruption, det ger sämre kultur och hindrar kulturell utveckling, det underminerar folks möjligheter att välja själva istf att en politisk överhet väljer åt en, det fungerar kulturkonserverande och gynnar det som är irrelevant, osv). Om man skall ha stöd till kultur - och det kanske man skall ha - skall det vara i form av *generella* åtgärder som är lika för alla, exempelvis i form av skattelindring. (Den sänkta bokmomsen, som faktiskt betytt väldigt mycket, är ett exempel på sådant. Men jag tycker att man bör ta bort bokmomsen *helt*. Det skulle vara av stort värde att få bort hela momsbyråkratin.) Och därefter får alla som skapar kultur samma chans att möta publiken, på samma villkor, och då kommer det som är bäst att lyckas bäst. 

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: