[SKRIVA] Ang: [SKRIVA] Drakarnas sång (novell)
- From: "ahrvid@xxxxxxxxxxxx" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Thu, 12 Jun 2008 15:00:02 +0200 (CEST)
Från: gittans@xxxxxxxxxxx
>Jag vet inte om nedanstående novell är så bra, men nu har andra vågat
>sig fram med noveller. Jag kanske kan smita fram obemärkt. Var inte
>alltför elaka vid kommentarer, för jag skriver inte så mycket och det
>kan ju vara onödigt att döda en spirande talang...
Det vore förstås verkligt synd att döda en spirande talang!
>Och sången steg mot skyn. De dallrande tonerna blandade sig med de
>blinkande stjärnorna i den kulna höstnatten. Drakarna sjöng alltid när
>de var lyckliga. Eller olyckliga. Däremellan höll de tyst, eller morrade
>lågmält.
Ganska bra inledning. Litet småpoetisk.
> Drakkolonin i Gulldalen förberedde sig för qtt flyga söderut inför
> den annalkande vintern. Drakar är känsliga djur. De gillar inte
Här och på många andra håll verkar du ha fått problem med formateringen.
Förmodligen någon felinställning i ordbehandlaren (vilket i så fall är enkelt
att korrigera). Inledande stycken ligger korrekt men därefter får påföljande
stycken mer eller mindre stora indrag. (Hur du ställt in fel vågar jag inte
säga. Vad funktionen som skulle göra indrag på hela stycken heter vet jag inte.
Ser ut som något programmerare skulle ha nytt av.)
> Det är nästan så att draksång är som
> ett språk, med grammatik och ett slags ordförråd. Men bara nästan.
> I alla fall förstår drakarna budskapet.
OK, vi får väl köpa att drakarna kan prata. Men bara nästan.
(De tycks kunna prata till viss procent...)
> "Då får vi lugn och ro", muttrade Far Telle (Yx-Telle kallad då han
> jobbade mycket i skogen). "Vi slipper vakta getterna."
Telle, som blir Yx-Telle, tycker jag är ett kul och bra namn. Det har
schvung. Att döpa en drake till Gadden är helt OK också. (Apropå namngivning i
kommentarer till en annan novell.)
>Mor Linna bar varje morgon och kväll in litet hö och färska höstblad åt
>draken, som de berett plats åt i stallet. Hon såg om dess stukade vinge.
>Och sade åt draken på skarpen att ge tusan i familjens kor (vilket var
>onödigt, ty korna var två och en halv gånger så stora som draken och
>skulle nog kunna försvara sig).
Drake och människor blir kompisar. Intressant utveckling. (Jag tror jag vet
vad som kommer att hända sedan...)
> Det var förstås vår drakvän som kom i ett mäktigt låganfall. På en
> av vargarna fick han in ett hugg med sina benklor, och den träffade
> vargen ylade till och drog sig skyndsamt undan. Gadden flög vidare
> i en halvcirkel, hämtade höjd och kom sedan i ett nytt dykanfall.
> Så där - en varg till träffades av drakens sylvassa klor.
Vilket var precis vad jag trodde skulle hända.
> Gadden bredde ut sina vingar och flög ikapp sina artfränder. Och
> hela den sommaren ekade draksången ovanligt friskt mellan bergen,
> medan Gadden besjöng sina äventyr.
Slutet gott, allting gott.
Inte helt originell historia, men ganska söt. Jag noterar en del rena
skrivfel.
Jag skulle gärna vilja se litet mer miljö. Om drakar är det enda vi får veta
a) de kan sjunga så att de förstår varandra, b) de kan flyga, c) de är större
än människor men mindre än kor. Kunde man inte få en mer detaljerad beskriving?
Kunde man inte få veta litet mer om naturen i området, hur människorna ser ut
och lever, osv. Du gör många försök till gestaltning ("show") men det visuella
tycker jag saknas.
--Ahrvid
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Ang: [SKRIVA] Drakarnas sång (novell)
